Elak pirat. Hugh Jackman och Levi Miller som Svartskägg och Peter Pan. Foto: Laurie Sparham.
Jag vet inte hur många filmer jag sett om ”Peter Pan”, pojken som aldrig blir vuxen. Därför var förväntningarna låga inför den här nyproduktionen.
Jag måste ändå ge regissören Joe Wright lite kredd för att han försökt hitta en ny vinkel på den här klassiska sagan av J M Barrie.
Nu får vi nämligen veta bakgrunden till varför Peter hamnade i landet Ingenstans.
Det börjar med att han som bebis lämnas till ett barnhem i London av en olycklig mamma.
Några år senare, under brinnande världskrig, får vi träffa Peter igen. Då bor han på barnhemmet som styrs av en elak nunna som skor sig ekonomiskt på stackars föräldralösa barn. En sorts Dickens-stämning som faktiskt upprepas i dessa tider när flyktingmottagandet för många blivit en drivkraft för att tjäna pengar, inte hjälpa nödlidande.
Men Peter kidnappas sedan av ett piratskepp och förs till landet Ingenstans där kapten Svartskägg styr sitt pojkkollektiv med en om möjligt en ändå bistrare hand än nunnan i London.
Det handlar om barnarbete i gruvan och bestraffningar som är lika grymma som de barnsoldater råkar ut för i krigshärjade zoner.
Det här kanske låter hemskt för att vara en barnfilm och just de här första sekvenserna känns också lite väl otäcka.
Sedan byter filmen karaktär. Istället blir det en rak äventyrsfilm där Peter försöker förstå sitt öde och faktiskt blir vän med Kapten Krok. Här är Krok en ung Indiana Jones-typ som försöker fly från slaveriet i gruvan. Och han tar hjälp av Peter som faktiskt börjat förstå att han är speciell och utvald till något stort.
Han får också hjälp av Tigerlilja, som var en kidnappad indianprinsessa i den ursprungliga historien. Här är hon en tuff tjej som på många sätt klarar sig bättre än sina manliga vänner i både krig och fred.
Det blir också en hel del effekter som passar bra i 3D. Ibland blir det till och med för mycket och går ut över handlingen.
För även om det finns partier som är bra i ”Pan” så känns den ändå inte tillräckligt genomarbetad när det gäller manuset.
Peter Pan själv spelas av Levi Miller och det är lite svårt att känna med honom. Istället är det Hugh Jackman som stjäl showen i sin roll som Kapten Svartskägg. En riktigt grym figur som ändå spelas med glimten i ögat. Jag gillar också när han presenterar sig själv som en rockstjärna inför en hänförd publik.
Rooney Mara är också en favorit som Tigerlilja. Hon är beredd att offra allt för älvornas fortlevnad i landet Ingenstans.
Jodå, Tingeling dyker också upp men i en väldigt liten roll. Faktiskt lika liten som hon är storleksmässigt.
För även om det finns partier som är bra i Pan så känns den ändå inte tillräckligt genomarbetad när det gäller manuset.