Foto: Fredrik Sandberg/TT.
Skräpet på arenan skvallrar tydligt om vad som har hänt. Rosa fjädrar, guldig konfetti och glittriga stolsryggar. Melodifestivalen i Skellefteå är över, Skellefteå Kraft arena ska saneras från glimmer.
Men innan det händer vill jag att vi dröjer oss kvar i den skimrande Mello-bubblan ett litet tag till. För vad var det egentligen som hände i lördags? Jon Henrik Fjällgren, Aninia och Wiktoria till final, Axel Schylström och Loreen till Andra chansen.
Två värdiga vinnare, två maffiga poplåtar och tre duktiga artister. De har låtar som sätter sig, de har Jon Henrik som ger viktig plats åt det samiska språket och de har, bevisligen, folket på sin sida.
Men det finns också något som de inte har – Loreen. Redan efter första scenrepetitionerna stod det klart att det här, det var något helt nytt. Ett framträdande som inte går att liknas vid något annat i hela tävlingen, ett framträdande som oavsett placering har tänjt på de kreativa gränserna.
Loreen har sagt att hon kräver mycket av sina tittare, hon vet att det här är en låt som begär mer än en lyssning. Jag håller med, och det var inte helt oväntat att hon inte tog sig direkt till final. Samtidigt tycker jag att det är synd. Jag hade hoppats att publiken var redo för Loreens hårda, skitiga, arga, revolutionära ångvält, jag hade hoppats att "Statements" öppnade upp för något som saknats i Melodifestivalen: nyskapande och knutna nävar.
Loreen är artisten som besökte människorättsaktivister i Baku, gjorde girl power–video till låten "I'm in it with you" och inte anpassar sig. Hon är artisten som avslutade Melodifestivalens fjärde deltävling med ett framträdande mer likt en mångbottnad teater.
Där gestaltas fotografiet "Damen med handväskan", föreställande en kvinna som slår väskan i huvudet på en nynazist. Där finns ett revolutionärt bilspråk, referenser till den klassiska målningen "Friheten på barrikaderna" och en porträttering av kvinnan från barn till gammal.
"Kreatörer har en viktig roll, speciellt i tuffa tider. Vi måste ta ansvar". Så sa Loreen i en tidigare intervju med Norran.
Tänk om Melodifestivalen hade fått vara den arenan.