Sara Danius. Foto: Sofia Runarsdotter
På stol nummer 7 i Svenska Akademien sitter Sara Danius sedan 2013, nu aktuell med en samling essäer och artiklar. Det kan verka pretentiöst att läsa essäer, men hennes personligt hållna texter om litteratur, författare, kokböcker med mera är både roliga och lärorika.
I "Husmoderns död" är hon civilisationskritiker och analyserar det svenska köket genom att jämföra tre rätter ur Bonniers kokböcker från 1960 till 2010. På 1960-talet hade husmodern ansvaret för dödandet och flåendet, vilket beskrivs med blodiga bilder av ålen, hummern och haren. Nu är husmodern död och köket har förlorat i manlighet trots Per Morberg och Plura, menar Sara Danius.
Hennes skarpa iakttagelser och omvända perspektiv väcker mitt intresse för flera klassiker som aldrig blivit lästa. I "På stranden med Sartre och Camus", reser hon och pojkvännen till Nice med Äcklet och Främlingen som reselitteratur och på några få sidor utvecklar hon intressanta tankar om dem. På samma sätt tar hon sig an författare som Tranströmer, Strindberg, Joyce, Woolf, Beauvoir, Austen, Mann, Bernard och Nabokov med fler. Jag blir inspirerad att någon gång ta mig an Proust, vars böcker liknas vid en majonnäs. Mest personlig blir hon i texterna om sin pappa, sin farfar som var disponent på Orrefors glasbruk och i sommarprogrammet från 2013.
Maria Eriksson