Foto: Cleis Nordfjell / SvD / TT.
Vad är galenskap och finns det ett samband mellan kreativitet och galenskap? Karin Johannisson, professor i idé- och lärdomshistoria, gör i sin nya bok en undersökning av galenskap utifrån ett kvinnligt perspektiv.
Boken består av en intressant teoretisk del om diagnoser, institutioner och behandlingar och en empirisk, som freudiansk anda är fallstudier om tre kvinnor, Agnes von K(rustenstjerna), Sigrid H(jertén) och Nelly S(achs). En författare, en konstnär och en poet.
Källmaterialet är framförallt sjukjournaler, brev och andra texter. Alla var patienter på mentalsjukhuset Beckomberga och fick diagnoser som hysteri, schizofreni och paranoia beroende på den tid de levde i, för en medicinsk etikett fångar inte upp den levda sjukdomen och är preliminär.
Störst utrymme får Agnes von Krusenstjerna, som är äldst av dem. Hon får i tonåren skrikanfall, vilket utvecklas till hysteri och ett sexuellt utlevande som omgivningen betraktade som onormalt. Det som är nytt i Karin Johannissons studie är att hon visar hur de ändå är aktörer och kan agera genom sin sjukroll och på så sätt skaffa sig en frizon där de kunde arbeta.
Hennes undersökning är intressant ur ett genusperspektiv, men visar också att klass hade betydelse för hur de behandlades och hur stort utrymme de kunde skapa sig. Det är en mycket välformulerad bok med nyanserade synpunkter som visar att diagnoser kanske säger mer om samhället än om den sjuke.
Maria Eriksson