Snart är det biopremiär för en ny film om Tarzan, med svenske Alexander Skarsgård i huvudrollen. Det är smått otroligt att tänka sig att Tarzan skapades redan 1912 och alltså nu blir föremål för ännu en storfilm.
Tarzan började som tidningsföljetong skriven av Edgar Rice Burroughs, som sedan fortsatte skriva en mängd romaner om mannen som uppfostrades av apor i Afrika och är därför mer vild än tam. Snabbt överfördes Tarzan till serier, teater och film. Johnny Weissmuller spelade huvudrollen inte mindre än 12 gånger på vita duken. Den första Tarzan jag själv såg på film spelades av Christopher Lambert, och det finns även en ganska bra tecknad Disneyversion.
Tarzan kan verka fruktansvärt otidsenlig att göra film av idag, men av allt att döma har filmmakarna gjort stora ansträngningar för att filmen ska bli relevant för dagens publik. Den utspelar sig under slutet av 1800-talet i det som idag kallas Kongo-Kinshasa, och i rollistan finns Samuel L. Jackson som George Washington Williams och Christoph Waltz som Léon Rom. Williams och Rom var verkliga historiska personer och det ska bli intressant att se hur verklighetens grymheter fått plats i en kommersiell underhållningsfilm med syfte att dra in hundratals miljoner dollar.
Handlingen är med andra ord inte identisk med Edgar Rice Burroughs originalberättelser, men det är å andra sidan inget nytt. Tarzan har gång på gång nytolkats och är väl näst efter Sherlock Holmes en av de litterära figurer som fått flest alternativa versioner. Precis som för Sherlock så finns även Tarzan-versioner som utspelar sig i nutid.
Mycket av förhandssnacket har handlat om hur Alexander Skarsgård legat i hårdträning för att få den rätta Tarzan-kroppen. Men jag håller tummarna för att eftersnacket även handlar om att han gjort rättvisa åt ett riktigt bra manus.
Andreas Eriksson