Kan sorgen dämpas genom att läsa? Kanske, tror krönikören.
Sorg. En del av livet. Det går helt enkelt inte att undvika. Förr eller senare kommer den nära inpå en. Men det finns tröst att finna i litteraturen. Kanske bara att läsa om någon i samma situation. Ibland kan andra sätta ord på ens känslor bättre än en själv.
"Det som en gång fanns" av Amada Prowse. Rosie är så tacksam för sin man, deras fantastiska döttrar och deras lilla mysiga hus vid havet. Hon gör allt hon kan för att familjen ska vara lycklig. Men så händer det. Hennes man träffar en annan. Han lämnar henne och han tar barnen med sig. Hon blir helt förlamad av sorg och måste bygga upp sitt liv igen. Vill hon ens försöka få tillbaka sin familj?
"Tid att ta farväl" av S.D Robertson. Will Curtis har lovat sin dotter att aldrig lämna henne. Det lovade han när Ellas mamma dog. Ella vet det. Hon är sex år. Plötsligt står dock Will inför sitt livs svåraste beslut och löftet visar sig vara svårare att hålla än han trodde. Framtiden är dock full av överraskningar och far och dotter gör sitt livs resa tillsammans.
"Sorgsna hjärtans trädgård" av Abbi Waxman. Lili har precis grälat med sin man och stunden efter ser hon honom dö i en fruktansvärd bilolycka. Tre år senare har hon kommit ur den värsta dimman och är less på allas tjat om att hon måste gå vidare. Inombords är hon fortfarande fast i självmedlidande. Hon får ett uppdrag på jobbet där hon ska gå en trädgårdskurs. Kanske kan jorden och alla spirande växter få känslor att gro hos Lili igen.
"Sorgens gåva är en vidgad blick" av Patrik Hagman. En bok som kommer i höst men som säkert kan hjälpa många i sorgens mörker. Patrik förlorar både sin son och sin hustru inom loppet av några år. Han skriver om vad som händer en människa. Vad blir kvar, vem blir man och vad ger sorgen egentligen? Att leva med döden som ständig följeslagare är ändå något som förenar oss alla.