Jessica Björks pågående utställning kan beskrivas som ett samspel mellan symbolik och teori. Konst och vetenskap. Hennes digitala kollage med triangeln i fokus kan väcka många associationer hos betraktaren, men konstnären själv är noga med att förklara varje bilds innebörd.
– Jag är väldigt förtjust i vetenskapliga och historiska böcker och använder mycket av det i min konst så därför känns det viktigt att förklara varje verk, säger hon.
Utställningen består av två delar. Den ena utgår ifrån 1800-talets vetenskapliga uppfattningar kring hur livmodern uppfattats och behandlats. Kvinnosjukdomar som tidigare har skymts undan, exempelvis endometrios och vestibulit porträtteras i var sin affisch. Men även hysteri finns med, en fabricerad sjukdom som kvinnor diagnostiserades med under 1800-talet och början av 1900-talet där utgångspunkten låg i att livmodern kunde vandra i kroppen och orsaka främst psykiska sjukdomssymptom.
– Bildserien är livmodern i stiliserad form. Min tanke var att kollagen och varje bild skulle visa hur kroppen har behandlats, exempelvis att kvinnor som ansågs ha hysteri blev opererade i livmodern, och sjukdomar kopplade till livmodern. Jag läste en väldigt bra bok av Karin Johannisson (professor i idéhistoria, reds. anm) om ämnet och blev inspirerad, förklarar Jessica Björk som är uppvuxen i Boliden men numera bosatt i Falun.
I kollagen finns även mycket symbolik kopplad till uppfattningar kring kvinnans livmoder.
– På bilden föreställande en livmoder med endometrios har jag målat skalbaggar som ska symbolisera cystor. En vanlig uppfattning är ju att insekter är något äckligt och lite obehagligt, säger Jessica Björk.
Utställningens andra kollageserie består av fotografier på fjällmiljöer och grafiska symboler med triangeln som bas. Jessica Björk förklarar att varje bild i hela utställningen genomsyras av feminism och att triangeln är en bra symbol för det. Hon refererar också till den franska filosofen Pierre Bourdieus erkända teori om triangel som form för hur samhället är uppbyggt.
– Triangeln går att tillämpa på väldigt mycket. Exempelvis Bourdieus teori om triangeln och religion. Att gemenskap är vår religion, säger Jessica Björk och fortsätter:
– Jag tycker att triangeln är en väldigt snygg symbol men sedan fungerar den bra för att lyfta kvinnan och feminism. Även män har använt den på det sättet, Klas Östergren exempelvis skrev i någon av sina böcker att kvinnans könshår var som en triangel, säger hon och skrattar.
På bilden föreställande en livmoder med endometrios har jag målat skalbaggar som ska symbolisera cystor.