J.M. Coetzee har fått Nobelpriset och Paul Auster nämns ständigt som kandidat i samma sammanhang. Med andra ord: vi talar inte simpla skribenter utan Författare med stort F.
Dessutom är de goda vänner, men när de kommunicerar sker det inte i raska mejl utan på Författares (åter: stort F …) klassiska vis: per pappersbrev.
Allt detta präglar "Här och nu".
Boken återger en brevväxling mellan dessa båda litterära giganter under åren 2008-2011, men hur mycket kompisar de än är tycks avslappnat surr inte ha föresvävat dem. Naturligtvis, för detta var nog aldrig tänkt att stanna mellan två äldre män i Adelaide respektive New York. Detta var nog på ett tidigt stadium förutbestämt att bli en Bok, en med stort B, och har man rykten att leva upp till så har man.
John och Paul skriver om vänskap, sport och litteratur och jag påstår inte att det blir ointressant. Om inte annat får man en inblick i det resande mellan bokmässor, uppläsningar och annat som tycks vara en lika väsentlig del i dessa litterära giganters liv som själva skrivandet. Men det känns ändå för pretentiöst, för inlåst i författarkostymer.
J.M. Coetzee och Paul Auster kan skriva (förvånad, någon?), men det hade varit uppfriskande om de vågat tillåta sitt tankeutbyte att utspelats i en friare, lekfullare och mer tidsenlig form.
Och kanske också låtit det stanna dem emellan.
Olle Lundqvist