Helena har funnits där hela tiden, från första delen i Erik Erikssons romantrilogi, den som började 1941 då nazismen stod stark på Lidingö. Och i seriens tredje bok, "Eldens tid och isens dagar" är det 1960-tal och Vietnamkrig, men fortfarande Helena och Johan.
Hon är gift med en annan, men hon är fortfarande Johans stora kärlek och han hennes, trots att hon lever välbärgat familjeliv, medan han är journalist och vill berätta för världen om vad som sker i Vietnam. Om vad han sett med egna ögon
Och när han kommer hem drar han till Helena, vars make verkar märkligt accepterande.
Var man med i den tid då romanen utspelas känns mycket igen och det gör det kanske också för dem som inte var det. 1965-68 händedet saker och de som stod på barrikaderna och möjligen upplevde sina livs höjdarår har inte varit rädda för att berätta om dem.
Erik Eriksson är också född på Lidingö, har också varit krigsrapporterande journalist på Aftonbladet. Hur mycket av honom som bor i Johan Steiner är inte gott veta – han har förnekat att detta skulle vara självbiografiskt – mer parallellerna finns där och jo; Eriksson är en god berättare. Men även om "Eldens tid och isens dagar" är ett intressant tidsdokument är somligt i den, inte minst den tjusiga bilden av krigskorrespondenten som åter måste resa till Vietnam, sånt som yngre läsare lär finna märkligt och får äldre att rodna över sin generations nostalgi.
Olle Lundqvist