Kolonialismens avveckling var en långsam och blodig historia. När Angola frigjorde sig från Portugal 1975 utlöstes ett 30 år långt inbördeskrig där gerillarörelserna MPLA (stödd av Sovjet och Kuba) och Unita (USA-stödd) stred. Om den här perioden har den angolanske författaren Agualusas skrivit en fantastiskt fin skröna som utspelas i huvudstaden Luanda.
Den baseras på en verklig person, Ludo, en ängslig kvinna som av rädsla för oroligheterna murar in sig i sin lägenhet i de avundsvärdas hus i 28 år. Hon lever instängd tillsammans med sin hund och livnär sig på sin grönsaksodling på terrassen, samt de duvor som hon lyckas fånga. I lägenheten finns ett stort bibliotek med litteraturens klassiker och med dem fördriver hon tiden och skriver i sin dagbok. Till slut, när hon blivit tvungen att elda upp de mesta av inredningen och papperet tagit slut skriver hon på väggarna. Parallellt med Ludos berättelse får vi följa andra personer engagerade i kriget, både regeringsstyrkor och gerillamän.
Författaren skriver med en stor portion humor, som för tankarna till Gabriel Garcia Marquez böcker, där den lilla människas öde ofta är så absurt, att man inte kan ta livet på för stort allvar. Allt hör samman och författaren lyckas knyta ihop alla olika historier snyggt på slutet.
Maria Eriksson