En ren njutning! Så har läsningen av Anne Tylers roman "Honung och ättika" varit. Hon är en mästare i att skriva rakt utan krusiduller, men ändå med humor och medkänsla. Detta är hennes bidrag till ett projekt där ett tjugotal förlag 400 år efter William Shakespeares död låter kända nutida författare, bland andra Jeanette Winterson, Jo Nesbø och Margaret Atwood, ge sin version av hans verk, i nutidstappning.
"Honung och ättika" är en modern variant av "Så tuktas en argbigga". Den som har taggarna utåt är Kate Battista, den oföretagsamma hemmadottern som jobbar på en förskola i Baltimore men egentligen inte tycker så mycket om barn. Hon har bara hamnat där och blivit kvar. Pappan är en nördig forskare och den tonåriga systern Bunny en uppkäftig och irriterande retsticka. Modern är död. När fadern ber Kate gifta sig med hans oumbärlige assistent, ryssen Pjotr, för att denne ska få stanna i landet och fortsätta forskningen med möss, tror Kate först att han skämtar. Men det är på fullaste allvar. Pjotr kämpar med språket, klär sig som en nörd och försöker ställa sig in hos Kate. Förvecklingarna som följer blir 212 sidors välskriven underhållning med språklig kvalitet.
För att inte tala om bokens utformning, så vacker! Snyggt jobbat förlaget!
Inger Lundqvist