Omtänksam. Julia Roberts spelar mamman till Auggie (Jacob Tremblay). Foto: Photo by Dale Robinette.
Det finns en sjukdom som heter Treacher Collins syndrom. Det är en genmutation som ger ett underutvecklat ansikte.
August, kalla mig Auggie, är en 10-årig pojke som opererats 27 gånger sedan födseln.
Hans mamma har därför tagit hand om honom och även gett honom hemundervisning.
Men när det är dags att börja mellanstadiet ska han börja den riktiga skolan. Och barn kan vara riktigt elaka när de leds av en mobbande hop.
Och det är just vad Auggie drabbas av. En jämnårig pojke ser till att att han inte accepteras. Han får höra smädesord och får lappar skickade som beskriver hans ”fula” ansikte.
Det är så sorgligt att se och höra. Tårarna är förstås alltid närvarande för oss i biosalongen.
Just där tycker jag också att filmen har ett viktigt budskap. För även om klasskamraten är en riktig pest så är det här något han har med sig hemifrån.
Att det i själva verket är föräldrarna som gett honom de värderingar som är totalt befriade från empati för dem som inte ser ut som alla andra.
Och för Auggie är det precis tvärtom. Den kärlek han har med sig hemifrån hjälper honom att hitta rätt i livet.
Och det är förstås också riktigt hjärteknipande.
Vad jag också tycker om med ”Wonder” är att den också tar upp hur det är för den i familjen som nästan glöms bort på grund av lillbrorsans problem.
Hans syster Olivia, kalla mig Via, är en tonårstjej som alltid funnits där för sin bror. Hon har på ett självutplånande sätt låtit sin mamma och pappa bara se till broderns alla problem.
Hennes stöd i livet har alltid varit hennes mormor som förstått Vias behov att själv bli sedd i en situation som många gånger är kaotisk. Men efter hennes död har Via fått stå ensam.
Det finns också unga människor och barn runt om syskonparet som får berätta sin historia och ge oss en förståelse för varför livet är som det är.
Visst är det här en riktigt snyftare, ladda upp med näsdukar, men jag kan inte låta bli att ta den till mitt hjärta med sina varma känslor.
Jacob Tremblay är alldeles utmärkt som Auggie. Han ger oss hela spektrat av hur det är att växa upp i en värld där du inte blir accepterad för den du är.
Jag gillar också Isabela Vidovic som spelar storasyster Via. En ung kvinna som är på väg in i vuxenlivet och får oss att förstå de motstridiga känslor som finns inombords.
Julia Roberts och Owen Wilson passar också som de omtänksamma föräldrarna.
Till slut delar jag med mig ett av visdomsorden som finns med.
”Om du måste välja mellan att ha rätt och att vara snäll. Var snäll!”
Visst är det här en riktigt snyftare, ladda upp med näsdukar, men jag kan inte låta bli att ta den till mitt hjärta.