Harald Edelstam, hur många känner igen namnet? Men går att googla på Wikipedia. Och därefter, om intresse uppstår, läsa romanen "Natt över Oslo".
Även på norsk mark, ett stenkast från vårt land, utspelades den förnedrande ockupationen under andra världskrigets fem långa år. Judar och motståndsmän kunde torteras och dödas på direkten, alternativ förda till fasansfulla öden i koncentrationsläger.
Det är i detta sammanhang Harald Edelstams först blir bekant, om än under täcknamnet Svarta nejlikan. En svensk diplomat, som med växande fara för eget liv engagerade sig långt mer än befattningsbeskrivningen angav.
"Natt över Oslo" uppges bli första delen i en trilogi. Kanske hamnar berättelsen så småningom i andra änden av vårt klot. Edelstam gav nämligen även handgripligt stöd för att lotsa flyktingar från Chile flera decennier senare.
Som litterär skapelse har gestaltningen sina svagheter. Men som bidrag att täta igen luckor i våra historiekunskaper kan den definitivt vara läsvärd. Inte minst för yngre människor, som kanske inte alls har klart för sig hur kaotiskt livet kunde bli. Att begrunda, för den som vill veta mer, är också hur initiativ till insatser utöver det vanliga inte alls självklart medförde politisk uppskattning. När Edelstam själv fann sig tvungen fly hemåt sattes han under flera år att attestera räkningar på UD.
Stefan Holmberg