Handling dold i onödiga detaljer

Om att födas på nytt. Kate Atkinsons bok ”Liv efter liv” är bra men onödigt omständlig, enligt Norrans recensent.

Foto: Norran

Kultur och Nöje2015-06-11 15:15

Ursula Todd föds i England 1910, och dör kort därefter. Sedan föds hon återigen 1910, och dör efter att ha levt ett något längre liv. Och så upprepas det, som titeln antyder, i "Liv efter liv"...

Svaga minnen från tidigare liv hjälper henne att fatta beslut som kan få stora följder. Andra världskriget är bakgrund när Ursula lyckas leva till vuxen ålder – med självaste Hitler som motståndare.

Konceptet är intressant, men genomförandet är minst sagt omständligt. Begrepp som "kill your darlings" och "keep it simple" har gått Kate Atkinson förbi. Detaljnivån är onödigt hög, ofta känns det som beskrivs helt ovidkommande. Man kan jämföra med "Cloud Atlas", som hade ett liknande koncept och minst lika invecklad berättarstruktur men där man inte behövde sålla i texten för att hitta det som egentligen för handlingen framåt.

Möjligen kan detta intressera den som gillar skildringar av brittiskt vardagsliv, för det blir mycket av den varan när Ursulas många livsöden beskrivs. Men då är istället konceptet med upprepade återfödslar ett osannolikt och distraherande inslag.

Den här boken har några år på nacken, och har blivit en stor succé. Men som sagt – även om idén tilltalar mig så kan jag inte se storheten när jag väl läser den.

En filmatisering lär vara aktuell och för en gångs skull kan en filmversion bara vara av godo, om den rensar bort det ovidkommande och gör handlingen mer fokuserad.

Andreas Eriksson

undefined
undefined
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!