Cormac McCarthy Foto: Derek Shapton
Cormac McCarthy skriver böcker som är våldsamma och flera av dem har filmatiserats, bland annat "No country for old men" och "Vägen". "Guds barn" som nu finns i svensk översättning, skrev redan 1973 och har verklighetsbakgrund. Den utspelas i ett amerikanskt samhälle (Tennessee) på 1960-talet.
Romanens huvudkaraktär, Lester Ballard är en djupt frånstötande människa som lever som en utanför samhället. Han har haft en tragisk uppväxt, bevittnar bland annat faderns självmord, och blir hemlös och alltmer isolerad. Folk äcklas och tar avstånd från honom.
Lester, som inte kan få en normal relation till det motsatta könet, hittar genom ett ödets nyck ett par som dött i koldioxidförgiftning och det leder till nekrofili och en rad seriemord. Hur mycket av grymhet och moralisk degenerering beror på hans isolering och utstötthet? Var det bara slumpen som utlöste brotten och vilket var omgivningens ansvar?
"Guds barn, en man inte olik er" skriver McCarthy. Romanen ställer frågor om ondska och vad isolering från samhället kan göra med människor, men han ursäktar inte brotten och kommer inte med sociologiska och psykologiska förklaringar. Det avskalade språket skapar en stämning som i en skräckfilm och rekommenderas trots att den är obehaglig att läsa.
Maria Eriksson