Gripande grundhistoria, men alldeles för yvigt och kantigt

Foto: Norran

Kultur och Nöje2017-08-30 14:15

Den danska journalisten Lone Theils debuterade i fjol med den omskrivna deckaren "Flickorna på englandsbåten". Nu kommer Nora Sands fortsatta strapatser på svenska i "Den blå poetens kärlek". Nora är liksom Lone själv journalist och hamnar för jobbets räkning i London.

Uppdraget är att där göra ett födelsedagsporträtt på en känd storföretagare och att spåra en försvunnen kvinna. Redan på hemmaplan har Nora på en flyktingförläggning gripits av en iransk poets, Manas Ishmails, tragiska historia. Han söker desperat efter sin älskade hustru, Amina, som efter flykt från Iran tros ha hamnat i London. Hittar Nora henne ställer Manas upp på en intervju.

Nora har själv kärlekstrassel med sin Andreas, försöker nästla sig in bland affärsvärldens kändisar för att få ta del av lite skvaller och drivs samtidigt av en känsla av att den iranska Amina är illa ute. I sökandet konfronteras hon med ett läkemedelsföretags experiment för att få fram medicin för att göra människor slankare. Stora summor lockar och etiska hänsyn existerar inte.

För min smak är "Den blå poetens kärlek" väl rörig och kantigt skriven. Det finns ingen hejd på Noras modiga eskapader. Hon är ett slags Agent 007, fast med kickboxning och sin brist på rädsla som vapen.

Själva grundhistorien är gripande, Lone Theils har utan tvekan hittat på en rafflande story. Men att ta ut svängarna så yvigt hade inte behövts, tvärtom.

Inger Lundqvist

undefined
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!