Foto: Dan Hansson / SvD / TT.
Det är aldrig långt mellan de gånger som jag kommer på mig själv med att läsa recensioner av diverse saker. Jag tycker om recensioner, att få en annan människas syn på verket i fråga. Jag kan till och med tycka att det är bra att få olika människors syn på saken, även om det kan bli förvirrande, när alla alltid säger emot varandra. Däremot låter jag aldrig en recension styra huruvida jag kommer att lyssna på skivan eller se filmen då smaken, som du vet, är som baken.
Film har aldrig varit min grej, men jag har en ganska klar uppfattning om vad jag kan uppskatta och inte och det verkar vara så att det jag verkligen tycker om är det som kritiker har svårast att enas kring. Därför skulle jag i vanliga fall aldrig våga ge någon filmtips, men idag gör jag ett undantag. Jag vill tipsa dig om den bioaktuella filmen "The walk". Åtminstone om du, liksom jag, tycker om verkligheten.
Jag tycker nämligen om verkligheten när den för mig kan vara långt bortom verklig men ändå ha ägts av någon, vid något tillfälle. Jag hör att andra uppfattar den som tråkig, som att den saknar spänning. Kanske för att det aldrig blir som fiktion, även om det givetvis finns med en nypa av den varan även i de filmer som baseras på verkliga händelser och upplevelser.
I "The walk" kan du se vad de som befann sig i närheten av World Trade Center-tornen såg den 7 augusti 1974. En spelfilm om när Philippe Petit, i filmen spelad av Joseph Gordon-Levitt, uppfyller sin dröm och går på lina mellan de två nybyggda tornen. Att det hänt är givetvis helt vansinnigt och när bara filmen får den höjdrädde att titta bort kan jag inte ens nästan relatera till hur det måste ha känts i verkligheten. Det är makalöst, och jag har redan spenderat mer än filmens fulla tid till att läsa om händelsen. Bara för det får den 5 av 5 möjliga i betyg av en glad amatörrecensent.
Emelie Häggström