Carrie Snyder. Foto: Melanie Gillis
Aganetha Smart vann OS-guld på 800 meter i Amsterdam 1928, de första olympiska spelen där kvinnor tilläts tävla i friidrott. 104 år gammal sitter hon nu på ett ålderdomshem och ser tillbaka på sin svunna storhetstid, men även sorger och bedrövelser som följde i framgångens spår. Nutid blandas med återblickar, då plötsligt ett mystiskt par dyker upp och lyckas smuggla ut henne från hemmet på ett sista äventyr.
Det låter lite likt den svenska "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann", men den här kanadensiska romanen är betydligt mer dramatisk och skratten är få. Inte ens för en mästarinna var löparkarriären en dans på rosor för en kvinna på 1920-talet, och sen följer den ekonomiska depressionen, världskrig och andra hemskheter.
Det är gripande och trovärdigt beskrivet, med stort plus till förarbetet och all historisk research som lockar läsaren att ta reda på mer om verklighetens första olympiska löparflickor – det fanns faktiskt en svenska på pallen i det första 800-metersloppet för damer i OS.
Nutidsdelen är desto mer krystad, det mystiska paret och deras anledningar till att hämta Aganetha är helt enkelt långsökta. Även om säcken knyts ihop på slutet så hade poängen kunnat komma fram på ett effektivare sätt. Det blir ingen guldmedalj till Carrie Snyder för hennes debutroman, men den är klart godkänd och det sällan skildrade ämnet gör att den sticker ut i mängden.
Andreas Eriksson