Trots att Stieg Larsson är död kommer snart en ny roman om Lisbeth Salander, skriven av David Lagercrantz. Det har lett till många diskussioner, men det ä egentligen inte ovanligt att romanserier får uppföljare av andra än originalförfattaren.
Det ovanliga är att Stieg Larsson dog hastigt redan innan den första boken gavs ut och den diskussion som följt om vem som egentligen borde bevaka böckernas rättigheter. Parternas vitt skilda åsikter om vad han skulle ha ansett om en fortsättning av andra författare har lett till hårda ord i media.
Men uppföljare är alltså inget nytt. Stieg med efternamnet Trenter skrev deckare om fotografen Harry Friberg. Efter hans död tog hustrun Ulla Trenter vid och fortsatte skriva om Harry Friberg. Nya James Bond-böcker har getts ut regelbundet sedan Ian Fleming dog, författarna har avlöst varandra som om Bond vore en stafettpinne. Alexandra Ripley skrev en fortsättning på "Borta med vinden" – 55 år efter originalromanen av Margaret Mitchell.
Självklart är ekonomi den främsta drivkraften. När filmerna om Jason Bourne blev en succé återupptogs även bokserien, med Eric Van Lustbader som författare istället för avlidne Robert Ludlum.
Det finns även romanuppföljare som inte har rättighetsinnehavarnas välsignelse.
Svenske Fredrik Colting försökte sig 2009 på en uppföljare till J.D. Salingers "Räddaren i nöden" nästan 60 år efter originalet. Men den 90-årige J.D. Salinger röt ifrån och Coltings bok drogs inför rätta. Om man inte vill be om lov bör man hålla sig till äldre verk, det är exempelvis fritt fram att skriva egna Sherlock Holmes-böcker idag.
Att något får en fortsättning som man själv hade klarat sig utan kan vara irriterande. Men var lugn – oavsett hur den kommit till så är det du som själv avgör vad du vill läsa och vad du vill bortse ifrån.
Andreas Eriksson