Att inspireras av turbulensen när en kollega avslöjas som före detta Stasi-agent måste ha varit delikat. Att som präst skriva en roman som markerar avståndstagande men samtidigt visar medmänsklighet måste vara svårt.
Författaren Christia Bergil är sjukhuspräst i Lund och "Något så vackert" utspelar sig i Skåne, inte i Skelleftebygden där Burträskborna drabbades av insikten att deras präst inte var den de trodde.
Det blir i romanform en helt annan berättelse, om prästen Hans Richter och hans dotter Lise. Han törstar efter uppskattning, suger åt sig församlingens smickrande omdömen om predikningar och vacker sång. Han är självupptagen men blir känd för sitt varma skratt och goda glada ögon.
Dottern Lise drabbas av cancer och förbryllas av mejl från en tysk kvinna som berättar att Lises far angav henne för Stasi. Hennes liv är förstört när hon kommer ut från fängelset.
Texten är poetisk med mycket stämningar och naturbeskrivningar. Den är odramatisk och handlar om människors svagheter, rädslor och längtan. Om vår ofullkomlighet och förmåga att stå ut med verkligheten.
Romanen hade varit vassare om dottern forskat i det som hänt, pressat fadern och tagit reda på vad han egentligen gjort som ung. Tonen hade blivit en annan.
Nu är den i stället försonande, vi lever och dör, allt går vidare trots våra synder.
Inger Lundqvist