Titel: En annan Alice
Författare: Liane Moriarty (översättning: Anna Strandberg)
Förlag: Albert Bonniers
Tänk dig att vakna upp efter en olycka och ha de tio senaste åren helt borta! Det är vad som händer Liane Moriartys huvudperson Alice i ”En annan Alice”. Man kan lugnt säga att det hänt väldigt mycket under de år som hon inte har någon koll på. Varför är hennes älskade syster Elisabeth så avmätt? För att inte tala om maken Nick. Och var är hennes vigselring?
När det visar sig att hon dessutom har tre barn som hon inte alls känner verkar läget förtvivlat. Alice är en förnuftig kvinna med bägge fötterna på jorden, eller det är i alla fall vad hon var en gång i tiden. Hennes kropp är nu helt olik den hon är van vid, så smal och vältränad. Ja, det mesta är chockartat, hon upptäcker dessvärre att hon inte verkar ha blivit en trevlig människa alls.
Den bittra och prövade systern Elisabeths berättelse förmedlas via brev till en terapeut. Hon lunchar en gång i månaden med ”de infertila” där man öppet kan avreagera sig elakheter mot alla kvinnor som verkar ha fått barn utan några problem alls.
”En annan Alice” en underhållande och insiktsfull berättelse om hur livet och människor kan förändras. Feel good så det stänker om det, en bladvändare med djupdykningar i mänskliga styrkor och svagheter. Men, romanen är bitvis väl surrig när Alice försöker minnas och erinrar sig episoder ur det förflutna.
Hennes mamma och låtsasmormor ingår också i persongalleriet. Båda med starka personligheter.
Inger Lundqvist
Titel: Sveket
Författare: Linwood Barclay (översättning: Kjell Waltma)
Förlag: LB förlag
Inte heller i USA har dagstidningarna det lätt. Inte dagstidningsjournalisterna heller. Fråga David Harwood. Han har förlorat sin fru, men han har i alla fall sin son – och ett jobb. Ett bra jobb . David är reporter på The Globe i Boston vilket är långt finare än att vara det på Star i Promise Falls, men det är ändå dit och tillbaka till hemstaden David väljer att flytta för att få arbetstider som passar en ensamstående far.
Men så fort han börjat där läggs Star ner. Inget jobb, åter boende hos föräldrarna. I ”Sveket” låter Linwood Barclay sin huvudperson börja på botten.
Dessutom har han en tokig kusin.
Hon heter Marla och barnet hon bar ska ha dött vid förlossningen vilket hon tog så hårt att hon försökte kidnappa ett annat barn på sjukhuset där hennes mamma är direktör. Och när David hälsar på henne sitter hon och matar ett annat barn, ett som hon hävdar levererades av en ängel. Hur tokig får man bli? Eller: hur tokig är hon? Egentligen.
Allt är inte vad det synes vara.
”Sveket” är den första delen i en trilogi, utspelande sig i Promise Falls. Det förklarar romanens slut som mindre liknar upplösning än cliffhanger. På vägen dit har man överraskats mer än en gång, för Linwood Barclay är en driven spänningsförfattare vars böcker tidigare orsakat slagsmål om filmrättigheter. Två böcker till och sedan är det väl dags igen. Men inte för film utan för serie, för detta är 2018 och Barclay vet uppenbarligen vad vi numera vill ha.
Olle Lundqvist
Titel: Konturer
Författare: Rachel Cusk (översättning: Rebecca Alsberg)
Förlag: Albert Bonniers
Författaren Rachel Cusk är född i Kanada, men sedan länge bosatt i England. Hon blev kontroversiell med tre romaner där hon skrev självutlämnande om sitt äktenskap, sina barn och sin skilsmässa.
Romanen ”Konturer” är den första delen i en trilogi där hon istället för att sätta sig själv i centrum, antar lyssnarens position och för det har hon hyllats som förnyare av romankonsten. Romanen är utan intrig och utgörs av en berättare, Faye, som reser till Aten för att undervisa på en skrivarskola. Mellan raderna och i sättet hon återger samtalen förstår man att hon är skild och har barn.
Redan på planet möter hon en pratsam äldre man, som öppet berättar sin livshistoria. Sedan följer samtal med kollegor, vänner och elever på sommarskolan om relationer och äktenskapskriser. Genom att lyssna till andras livserfarenheter gestaltas hur mycket av våra liv som styrs av traditionella förväntningar, olika för män och kvinnor. Samtidigt ger de utrymme för reflektion.
Som en av hennes vänner uttrycker det: ”Jag har börjat betrakta min egen fruktan och min egen längtan manifesteras utanför mig själv, börjat att i andras liv se en kommentar till mitt eget.” Romanen är välformulerad och även om man ibland tappar bort vem det handlar om, tilltalas jag av den här mosaiken av liv som träder fram som ett mönster.
Maria Eriksson