Min 80-årige storebror är klar i huvudet men sliten till kroppen. Envist framhärdar han viljan att bo kvar på hemstället i trakten av Storuman. Där har han genom hela livet kunnat följa utvecklingen i en av alla de inlandskommuner som alltmer tydligt kämpar för sin existens.
Vattenkraften byggdes ut, skogsbruket har mekaniserats, tillverkningsindustrier har kommit och gått med växlande framgång. På senare tid har gruvbolagen härjat på gott och ont, och just nu växer vindkraftsparkerna fram. De förefaller mer harmlösa, men hur många arbetstillfällen skapar de?
När nu min bror råkade komma på ett ovanligt långt besök nere vid kusten hade jag recensionsexemplaret av debattboken "Norrlandsparadoxen", författad av journalisten Arne Müller, på läsbordet. Tala om att få en intresserad läsare! Han har satt tefläckar här och var, muttrat och kommenterat, återvänt till de mest intressanta avsnitten om exempelvis Pajalas korta blomstringstid. Jag har knappt fått låna boken av honom.
"Norrlandsparadoxen" är med andra ord en värdig, men bredare, uppföljare till Arne Müllers uppmärksammade granskning av gruvnäringen, "Smutsiga miljarder". En faktaspäckad redovisning av en rundresa bland en rad kommuner, som med skiftande framgång kämpar vidare för att bromsa tappet av befolkning och skattekraft. Är du det minsta intresserad av sådana frågor, gör som min bror. Skaffa den och läs!
Stefan Holmberg