Klimataktivisten Greta Thunberg har inspirerat till ordet "Greta-effekten".
Jag är inte mindre förutsägbar än att ord och användningen av dessa faller inom ramarna för vad som intresserar och fascinerar mig. Jag läser varje nyår spänt sammanställningarna av nyord för att få fabulera kring vad användningen av vårt språk säger om just vår tid. Vem som helst kan för det gångna året snabbt konstatera att planetens välbefinnande, men då främst bristen på just detta, utgör den röda tråden för det gångna årets tillägg till vår ordbank. Även detta förutsägbart efter att förra årets mest använda nyord varit flygskam.
Klimatdebatten och våra samtida samtal kring vår miljö har påverkat inte bara vad vi pratar om utan också hur, med vilka termer. Ord som smygflyga, tågskryta och Greta-effekten hittas på listan för 2019. Greta-effekten blir min personliga favorit. Ett ord sprunget ur en rörelse som hos mig väcker både hopp och framtidstro. Och det med Greta Thunberg i spetsen, som varken smyger eller skryter.
Jag har hört att människor i min närhet flyger i smyg, sett att de skryter om sitt tågåkande. Att alltid välja rätt är aldrig enkelt i vår tid, på individnivå. Greta pratar till och kravställer de med den verkliga makten - världens ledare. Utsedd till en av årets mest inflytelserika personer i världen det år när klimatforskarnas siffror nått många av oss med vad som känns som en ordentligt örfil.
Vi har sett stora delar av Australien slukas i bränderna och vi kan inte längre förneka det avtryck människan lyckats göra på vår annars så vackra planet. Frågan är vad vi ska göra här framöver. Vi måste bryta trenden i våra utsläppskurvor, tiden börjar vara knapp och vi kommer inte att få hur många fler chanser som helst. Det är trots allt inte planeten som behöver oss.