”Tingsrätten bedömer att Leif Clavenheim genom kommentarerna har riskerat att allmänhetens förtroende för hans opartiskhet som nämndeman och även för tingsrättens rättskipning kan skadas.”
Så motiverade sig Malmö tingsrätt när Clavenheim tvingades lämna uppdraget som nämndeman.
Bakgrunden finns i Expressens avslöjande om människorna bakom de pseudonymer som skriver kommentarer på främlingsfientliga och rasistiska sidor på internet.
”Invandringen är vår vanligaste folksjukdom. Problemet är att den även sprider parasiter som livnär sig på gamla och sjuka.” Så uttryckte sig nämndemannen Clavenheim och han passade också på att föreslå att islam ska förbjudas.
Olämpliga uttalanden av en domare. För det var ju det han var, nämndemannen, innan domstolschefen satte sin signatur på beslutet att entlediga honom. Nämndemän är domare, lekmannadomare närmare bestämt. De är personer som har givits samhällets förtroende att döma sina medmänniskor. Deras makt är stor. I rättegången har nämndemannen på det stora hela samma makt som yrkesdomaren, juristen, har. Fria eller fälla.
Beslutet från Malmö tingsrätt är därför inte så förvånande. Vi ställer höga krav på domstolarna. De ska vara rättvisa och de ska också ge intryck av att vara rättvisa – neutrala i förhållande till parterna, strikta i förhållande till lagen. Det går inte att ha domare som uttrycker åsikter i strid med demokratiska grundvärderingar. Vi kan inte ha domare som sprider hat.
Men domstolarna är inte konsekventa i sitt avståndstagande mot hatande nämndemän. Låt mig påminna om Anders Dahlberg, Clavenheims nämndemannakollega vid Malmö tingsrätt. Dahlberg avslöjades vid samma granskning. Hans kommentarer handlade om att ”ta tillbaka” Sverige från mångkulturen med vapenmakt. ”Då kan vi kanske kasta ut alla grottmänniskorna”, menade nämndemannen, som också använde ord som ”negern”, ”avelskossorna” och ”bidragsparasiterna” för att beskriva delar av den allmänhet som riskerade att hamna inför hans domarklubba.
Till skillnad från Clavenheim behövde Dahlberg inte avgå som nämndeman. Domstolschefen motiverar det med att nämndemannen gjort klart att han i sin gärning inte kommer att agera annat än neutralt och objektivt. Men det räcker inte. Det handlar om förtroende.
Tänk om du hör till de grupper som kallas för negrer, avelskossor eller bidragsparasiter. Eller kanske bara att du har din bakgrund i en annan kultur. Skulle du känna dig trygg med att du får en neutral och objektiv bedömning av lekmannadomaren? Skulle du ha förtroende för hans opartiskhet som nämndeman och för tingsrättens rättskipning?
Mårten Schultzprofessor i civilrätt vid Stockholms universitet och fristående krönikör hos Liberala nyhetsbyrån