Dottern är två år gammal och har ännu inte förstått varför hon måste gå till förskolan varje måndag. Däremot älskar hon att vara i skogen med sina morföräldrar. I somras plockade hon sitt första blåbär. Någon månad senare lärde hon sig hur en svamp ser ut. Till jul förstod hon varifrån granen kommer.
Vi ärver skogen mellan generationerna: Skogen utgör en naturlig fond i Geijers lyrik och Beskows sagor. Det är från den steniga jorden i Ljuders socken som Utvandrarna emigrerar, och till skogens rikedomar som barnbarnet i Änglagård återvänder.
Skogen har en självklar plats i Sveriges kulturhistoria. Oavsett om skogen har upplevts som fylld av skönhet, eller som något hotfullt, är det få miljöer som lyckats hålla människans sinnen lika vakna.
Även i urbaniseringens tidevarv ökar skogens olika värden. Såväl den ekologiska som ekonomiska värdeutvecklingen gör att skogspolitiken måste hantera konflikten mellan långsiktiga och kortsiktiga intressen; mellan ägande- och allemansrätt.
I mitten av mars ska miljöminister Lena Ek (C) lägga fram propositionen om biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Återigen kolliderar intressena med varandra och Ek tvingas navigera i snårskogen av miljöorganisationer och industrilobbyister.
Syftet med biopropositionen är att förslå etappmål för Sveriges ålägganden inom det globala Nagoya-avtalet, som ska skydda 17 procent av land- och sötvattenarealen innan 2020. Sverige har 23,2 miljoner hektar produktiv skogsmark – varav 2,2 miljoner är skyddad. Om Lena Ek får som hon vill tas ytterligare 850 000 hektar ur produktion.
Förhandlingarna mellan Centerstyrda miljödepartementet och Centerstyrda landsbygdsdepartementet, sägs vara lika muntra som Centerns senaste opinionssiffror. För varje 100 000 hektar skog som tas ur produktion, bedöms exporten minska med 750 miljoner kronor per år, vilket drabbar skatteunderlaget i redan sårbara landsbygdskommuner (Dagens Industri 2014-02-13).
Sveriges unika historia med självägande bönder, som inte lydde under adel och kyrka, har resulterat i ett utbrett skogsägande. Totalt 330 000 enskilda skogsägare kan jämföras med Hyresgästföreningens 540 000, Socialdemokraternas 97 000 och scoutrörelsens 70 000 medlemmar.
Skogsägande är en folkrörelse och skogen är en förnybar resurs. Ska den förda skogspolitiken vara legitim måste skyddsåtgärderna tas fram i samverkan med näringen som har bäst möjlighet att bidra till förbättringar. Att miljödepartementet gör sig ovän med 330 000 skogsägare, som fruktar att få naturreservat på sina marker, är en ytterst kortsiktig strategi.
Det måste gå att kombinera respekten för privata intressen med en progressiv miljöpolitik. ”Det vackraste tjärnet i skogen / låg ensamt och tyst och klart / och växlade blickar med solen / och drömde så underbart”, som Fröding så vackert diktade.
Lars Krissliberal skribent