Nu är julen här igen. Ja, tänk. Vilket mirakel att den inte är inställd i år heller. Vem hade kunnat ana? Vem hade kunnat tro? Vem hade kunnat förutspå? Ja, inte ett öga är torrt över att julen får leva kvar som tradition i ett år till.
Nåja. Hur som helst. Alla som firat jul någon gång vet ju att det kan vara lite si och så med julmusiken. I min familj har cd-skivan "Carolas jul" spelats så många gånger sedan det tidiga 1990-talet att skivan blivit i det närmaste genomskinlig. Och fy så hemsk den är, "Carolas jul". Det är som att tiden står stilla när den spelas. Verkligheten förvrängs och Carolas ondska tar över och penetrerar varenda molekyl i kroppen. Överdrivet? Nej, inte för en sekund. Men det kunde varit värre, ska ni veta.
Kommer ni ihåg David Hasselhoff? Ni vet, 1980-talsstjärnan. "Knight Rider", "Baywatch" och så vidare. Hygglig sångare också. Stor i Tyskland. Nåväl. Kommer ni ihåg skandalvideon när han filmades av sin chockade dotter? Drängfull, dreglandes och kravlande på ett golv samtidigt som han tryckte in en hamburgare i munnen. Ja, rätt tragiskt. Tänk er sedan att i detta tillstånd spela in en julskiva. Eller tänk er rättare sagt att det helst inte borde finnas en julskiva inspelad i detta tillstånd. För det finns det. David Hasselhoffs "The night before christmas" får Carolas jul att framstå som det mästerverk mina föräldrar förmodligen tycker att den är.
David Hasselhoff var givetvis varken berusad, krälandes på ett golv eller ens ätandes en hamburgare när skivan spelades in. Tror jag. Men man kan lätt få det intrycket när man lyssnat på några spår. Julen blir sig aldrig lik när man hört David Hasselhoff läspa sig igenom "Feliz navidad".
Men trots allt har det blivit en tradition för mig. Efter en genomlyssning av "The night before christmas" med David Hasselhoff är jag förberedd på allt.
Dennis Fahlgren