Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT.
Tänk smör, mjölk, ägg, socker, vetemjöl och jäst. Än kan det bli nästan vad som helst, gör en mental lista över potentiella bakverk. Addera grädde, mandelmassa, sikta lite florsocker över och stryk allt som inte är en semla ur listan du kanske, men mest troligt inte gjorde. Va, fanns inte semlan med på din lista? Du kanske tycker att den är så2014 och har med semmelwrapen istället? Eller så tillhör du den kategori människor som endast ägnar semlan en tanke på dess högtidsdag - fettisdagen, och i sådana fall är jag medveten om att jag är en dag försenad.
Med en enkel sökning hittade jag siffran 40 miljoner. Det ska visst vara antalet semlor som säljs i Sverige varje år. Jag kan inte påstå att jag ser det som en trovärdig siffra, än mindre dementera den. Förmodligen finns det även de som bakar sina egna semlor, vilket gör siffran oviktig för mig som funderar över hur många semlor som egentligen åts igår. Dessutom har jag förstått att det finns de som äter semlor på andra dagar än på fettisdagen. Jag vet inte vilken dag, eller vilka personer det skulle kunna handla om, jag vet bara att jag själv inte skulle erkänna det utan att först scanna min publik.
Det var nämligen inte antalet sålda, eller uppätna, semlor jag ville samtala om utan om bakelsen, och de många åsikter om när och hur den bör avnjutas som människor besitter. Jag älskar hur den alternativa semlan, semmelwrapen, delat in landets semmelätare i två läger, att den skapat spaltmeter av texter i landets tidningar, människors skepsis gentemot den och att den har en egen hashtag i sociala medier. Den är gjord med samma ingredienser och väger dessutom detsamma som den klassiska semlan gör. Ändå finns det nu inte bara de som tittar snett på den som äter en semla idag, utan också på den som väljer semlan med ett platt bröd. Its a wrap!
Emelie Häggström