Skräckspelet "The Evil Within" släpptes 2015 och innehöll utöver rikliga mängder blod, slafs och demoniskt oknytt också en av spelvärldens tråkigaste huvudpersoner: Sebastian Castellanos - en butter polis med mindre karisma än plastfodralet som spelet såldes i. När Sebastian tidigt i spelet trillade i en gigantisk, underjordisk bassäng fylld till kanten med blod och inälvor, reagerade karln med att säga: "What the fuck". Han sa det inte med förvåning eller eftertryck. Bara ett ekande tomt, lakoniskt "What the fuck" rakt ut i tomma luften. Drygt tio timmar senare, efter att ha kämpat sig förbi horder av monster och övernaturliga scenarier, valde Sebastian att beskriva läget för en annan karaktär med orden: "There's something wrong with this place". Väl talat, Sebastian.
I fredags släpptes uppföljaren, "The Evil Within 2", åter igen med muntergöken Sebastian Castellanos i huvudrollen. Förväntningarna på den (numera alkoholiserade) ex-polisen var av naturliga skäl inte höga, men bara efter fem minuter med spelet har Sebastian hunnit babbla mer än under hela föregångaren. Sebastian raljerar, skriker, tänker högt, skriker lite mer, orerar ännu högre. Den uppenbart skurkaktiga kostymkillen får knappt en syl i vädret för Sebastian pratar så förbannat. Sebastian avslöjar själv i spelets öppningssekvens att han gått hos psykolog sedan händelserna i originalet. Min enda slutsats är att han där blivit uppmanad att bli mer kommunikativ. "Du måste prata mer om hur du känner", har psykologen sannolikt sagt. Nu går det inte få tyst på fanskapet. Titeln som spelvärldens tråkigaste huvudperson har därmed gått vidare till Aiden Pearce i "Watch Dogs". Grattis, Aiden.
Carl Brännström