Superhjälte. Chadwick Boseman spelar Black Panter i filmen med samma namn. Foto: Matt Kennedy.
Den här superhjältefilmen har fått mycket uppmärksamhet eftersom den har en svart huvudrollsinnehavare.
Ja inte bara det, alla de ledande rollerna och även regissören tillhör det svarta Amerika som i många år förbisetts av Hollywood.
Diskriminering på grund av hudfärg, kön eller sexuell läggning är något som aldrig kan accepteras i ett yrkesliv.
Så därför är det självklart jättekul att Disney (Marvel) gett Ryan Coogler chansen att göra den här storfilmen.
Men tyvärr faller den inte alls mig i smaken. Det känns som att det bara är i raden av av filmer i den här genren.
För dig som inte känner till historien så handlar det om T´Challa (Black Panther) som inte bara är en superhjälte.
Han är dessutom kronprins i den afrikanska staten Wakanda. Ett kungarike som de flesta tror är ett fattigt land utan tillgångar.
Men istället är ett högteknologiskt samhälle som lever i hemlighet för att inte störas av sina fattiga grannar och kolonisatörer.
Men till slut blir det ändå bara en himla massa strider mellan den rättrådiga T´Challa och hans blodtörstiga kusin som vill ta över världen med hjälp av Wakandas rikedomar.
Och så dyker det förstås upp några mekaniska noshörningar för att ge fältslagen lite extra krydda.
Jag blir faktiskt lite trött på actionscenerna som är båda långa och ointressanta.
Chadwick Boseman spelar Black Panther och känns inte riktigt så där passionerad.
Då gillar jag Letita Wright bättre i rollen som lillasyster Shuri. En riktigt smart tjej som väl närmast kan jämföras med James Bond uppfinnarsnille Q. Men Shuri har betydligt roligare kommentarer.
Jag blir faktiskt lite trött på actionscenerna som är båda långa och ointressanta.