Är det något jag är svag för i filmväg är det vildmarksäventyr. Med vildmark menar jag fjäll och skog och pulversoppa, och med äventyr menar jag såklart fjällvandrare som blir jagade och slukade av stora, arga björnar. Förra veckan såg jag "Backcountry"; en ruskigt obehaglig (och lika sevärd) vildmarksrulle om ett ungt par som ger sig ut till skogs, går vilse och får en frustande svartbjörn i hasorna.
Mycket av speltiden är ren uppbyggnad inför en viss konfrontationsscen drygt en timme in. En scen som hör till det i särklass läskigaste jag sett i år. Mitt lättskrämda filmsällskap, som jag sålt in filmen för med löftet om "vackra naturlandskap", måttade ett slag mot mitt bakhuvud och skrek att jag förstört kvällen för henne. "Jag kommer inte att kunna sova nu", sa hon, likblek i ansiktet. I mina ögon är ett sådant uttalande ett ganska bra betyg.
En annan sevärd, om än mer klassiskt Hollywood-spännande björnrulle, är "The edge" från 1997. Antony Hopkins och Alec Baldwin blir strandsatta ute i stora, farliga skogen och utöver att käbbla med varandra måste de också hantera en synnerligen elak kodiakbjörn med fäbless för människokött. Scenerna med björnen är ruskigt nerviga och välgjorda.
Slutligen måste jag såklart rekommendera den bästa björnrullen som någonsin gjorts. Den heter, kort och gott, "The bear", är inspelad 1988 och regisserad av Jean-Jacques Annaud. Handlar om en björnunge som förlorar sin mamma och hamnar i sällskap med en ungkarlsbjörn, briljant porträtterad av tidernas främsta skådespelarbjörn: Bart the Bear (för övrigt samma björn som jagar Anthony Hopkins i "The edge").
Tillsammans överlever de både jägare och pumor och knyter djupa vänskapsband. "The bear" är fantastiskt vacker, både i sin porträttering av björnarna, sitt tema och natursköna foto. En perfekt film att avrunda vildmarkstema-filmkvällen med, särskilt om ni precis sett "Backcountry" och någons bakhuvud svider.
Carl Brännström