"Sopigt" är en av årets stora positiva överraskningar. Kanske tack vare lågt ställda förväntningar titeln och omslaget är inte direkt upplyftande, och förutom det blygsamma namnet så handlar det om livet som sopgubbe. Hur intressant kan det egentligen vara?Svaret är: mycket! Derf Backderf (pseudonym för John Backderf) arbetade själv som sopåkare på 70-talet. "Sopigt" är en delvis självbiografisk serieroman, även om Backderf förflyttat handlingen till nutid. Ytterst lite har dock hänt inom sophanteringen sedan dess – åtminstone i USA. Arbetsmetoderna liknar inte det som jag föreställer mig är kutym i Sverige (men det kanske någon svensk serieskapare kan utveckla i en framtida serieroman). Vi får följa författarens alter ego under en sommar med politiska intriger (på motsvarande kommunal nivå), arbetsmiljöfrågor, vänskaps- och relationsdraman – men väldigt mycket om det rent praktiska arbetet med att ta hand om avfall, skildrat i närgångna bilder.
Backderfs teckningsstil för tankarna till amerikansk underground med Robert Crumb i spetsen. Detaljerat och underhållande, och lyckas på samma gång vara både verklighetsnära och lite skevt. Att leva sig in i en bok om sophämtning låter kanske inte så trevligt, men det blir resultatet av att läsa denna medryckande berättelse. Det här är det första som ges ut av den rutinerade Backderf i Sverige, men mer är på gång – håll ögonen öppna.
Andreas Eriksson