Filmer baserade på tv-spel är nästan undantagslöst urusla. It is known, som de säger i "Game of thrones". Kvalitén brukar sträcka sig från rena träskproduktioner som "Super Mario Bros" till medelmåttiga dussinrullar som "Doom" och "Hitman". Vi har "Uwe Boll"-rullarna som rent underhållningsmässigt är jämförbara med en koloskopi och "Final fantasy: The spirits within! som är två timmar huvudvärk.
Någonstans i denna sorgliga katalog av stolskott och misslyckanden och dunderfiaskon hittar vi "Silent hill"; filmen som - om jag inte minns fel - nästan (nästan) kan kallas helt okej. Nästan. Uppföljaren sög dock. Hårt. För några veckor sedan var det "Ratchet & Clank" som gjorde ett försök att bryta trenden, men om vi ska tro kritikerna rör det sig om en riktig skitrulle. I Sverige går den inte ens upp på biograferna utan kommer att rullas som direkt-på-DVD istället. Som vilken Camilla Läckberg-produktion som helst.
Hoppet står nu till "Assassins creed"-filmen. Ni vet, den med Michael Fassbender där han kopplas in i en framtidsmaskin för att ett gäng skumma typer ska kunna scanna hans DNA i jakt på ett specifikt minne hos en av Fassbenders karaktärs förfäder som livnärde sig som superhemlig lönnmördare under den spanska inkvisitionen… Premissen låter inget vidare i textform, jag vet, men av premiärtrailern att döma ser det inte helt förkastligt ut. Jag gillar tonen och designen och Fassbender verkar helrätt i rollen som parkour-utövande supermördare. Bara genom att leverera en trailer som inte var direkt pinsam att titta på har "Assassins creed" redan överträffat det mesta i tv-spelsfilmatiseringar. Om resten visar sig vara skräp kan vi i alla fall konstatera att tv-spelsfilmer börjar komma ikapp på trailerfronten. Och det är alltid något.
Carl Brännström