Bara för att jag recenserar ny musik betyder ju inte det att jag inte gräver mig bakåt eller lyssnar på musik som inte ska recenseras. I regel försöker jag lyssna på minst ett album jag aldrig tidigare hört varje dag. Ibland kan det vara svårt att hinna, men då kan jag alltid ta igen det en annan dag. I vilket fall som helst tänkte jag här, utan inbördes ordning, lista de mest intressanta skivorna jag upptäckt i år.
Ben Frost – "By the throat" (2009):Reykjavik-baserade australiensaren Ben Frost är en upptäckt som jag lyssnar på med jämna mellanrum. De elektroniska oljudslandskap som han bygger upp på "By the throat" biter sig fast och tvingar fram bilder av karg vinter, metallstrukturer och ödslighet. Med andra ord allt man kan önska sig av ett riktigt bra album.
Angels of Light – "New mother" (1999):Michael Giras debutalbum med bandet som bildades efter att Swans imploderat några år tidigare. Som inbitet Swans-fan är det märkligt att jag inte studerat Angels of Light tidigare. När det väl skedde började jag från början och blev helt fast i den mörka blandningen av folkrock, avskalad country och svårmodig popmusik.
Savages – "Silence yourself" (2013):Post-punkiga Savages svart- och vitmålade rock bränner hårt i själen. Trots att bandet inte delar mycket annat än hemland så ger Savages mig ungefär samma känsla som Joy Division. Inte ett dåligt omdöme.
Glenn Branca – "Symphony No. 3 (Gloria)"(1983): Glenn Brancas sjätte album är min favorit av de tjugotal plattor han släppt under eget namn. Gloria har mest gemensamt med klassisk musik trots att albumet framförs med elgitarrer. Det kan man dock inte gissa vid en första genomlyssning.
Miles Davis – "Bitches brew" (1970):Ja, vad ska jag säga? Miles Davis lirar rock och gör det bättre än du kan föreställa dig. Om du vågar testa dina gränser.
Dennis Fahlgren