Hardcorebandet Refused från grannstaden Umeå finns igen. För jag vet inte vilken gång i ordningen. Ja, ni kan säkert historien vid det här laget. I vilket fall som helst har det tisslats och tasslats i sociala medier om ett nytt album ända sedan bandet återförenades 2012. Inget märkligt med det förstås. Sedan under 2014 när gitarristen Jon Brännström hoppade av eller fick sparken eller hur det nu var det gick till när han inte längre fick vara med i ett band som ingen visste om det fanns eller inte, ja då var det många som insåg att Refused sannolikt jobbade på nytt material.
Och häromveckan släpptes en första singel från bandets, enligt många, efterlängtade nya album. Albumet har den kanske inte helt avslappnade titeln "Freedom" och singelspåret heter "Elektra". Och visst, nog låter det hyfsat. Spåret har växt ju fler gånger jag lyssnat på det. Och det låter onekligen som Refused. Det är något i trum- och gitarrspelet som direkt avslöjar vilka som ligger bakom musiken.
Samtidigt, och jag kan inte vara den enda som funderar i samma banor – är det här verkligen allt människor hållit andan och väntat på? Det är svårt att säga hur albumet kommer att låta efter att vi hört en låt. Faktum kvarstår dock att det bara låter som Refused. Varken mer eller mindre. Och det känns så onödigt fattigt att bara torrt kunna konstatera att så är fallet.
Och sedan, vilket många tyckare på internet redan krasst konstaterat om bandet med tydliga vänsteråsikter, finns det mycket pengar i bakgrunden. Kontentan blir lite att hur mycket skeppets slagsida än lutar mot vänster kan man alltid tvinga den tillbaka med en stor hög med stålar. Jag tänker dock inte föra resonemanget vidare utan tycker snarare det är rimligt att man tackar ja till att få betalt för att göra något man brinner för. Det är inte att sälja sig förrän man enbart gör något för pengarnas skull.
Dennis Fahlgren