Foto: Clay Enos.
Under lång tid var vi verkligen inte bortskämda med bra filmer som baserades på serietidningar, det dök upp någon enstaka men de varvades även med riktiga kalkoner. Sedan blev det nästan ett överflöd när superhjältar blev det hetaste som kunde visas på bio. Efter en viss överetablering och kvalitetsnedgång har peppen nu återvänt tack vare Prinsessan Diana av Themyscira, eller som hon kallas på film: Wonder Woman.
Sedan premiären för några veckor sedan har filmen rosats av kritiker och älskats av biopubliken som flockats i mängder. Inte illa för en drygt 70-årig seriefigur (som för övrigt kallades Mirakelkvinnan på svenska när det begav sig).
Wonder Woman är däremot inte den första stora välgöraren för kvinnliga huvudroller i actionfilm som vissa försökt göra gällande. Det finns redan flera goda exempel på actionhjältinnor sedan tidigare. Men specifikt för superhjältegenren blir filmen förstås betydelsefull. Inte ens Marvel har lyckats få till en solofilm med en kvinnlig superhjältinna än, så nu har man en del att fundera på så att den planerade Captain Marvel blir minst lika bra.
Allra mest betydelse får Wonder Woman för den vacklande filmfranchisen som bygger på serietidningar från DC Comics. De tre föregående DC-filmerna har faktiskt bara blivit sämre och sämre och jag var nog inte ensam som började tycka att DC lika gärna kunde skrota sitt filmuniversum för att göra om och göra rätt istället.
Wonder Womans gästspel i "Batman versus Superman" var en av de få ljusglimtarna i det filmfiaskot, men det var inte tillräckligt för att jag skulle våga tro att hennes solofilm skulle bli så här bra. Nu får även jag lite hopp för framtiden, och börjar se fram emot att Wonder Woman ska återkomma tillsammans med de andra hjältarna i filmen "Justice League". Bara det är ett litet mirakel.
Andreas Eriksson