Foto: Henrik Montgomery/TT.
En slokande flaggstång på Sergels torg har uppmärksammats nyligen. Konstverket "Du gamla du fria" av Mattias Norström föreställer en flaggstång som inte riktigt orkar stå rakt. Den svenska flaggan hänger från en flaggstångsknopp som pekar mot marken. Inte bara en röst har hävdat att detta är att "skända flaggan", vilket är lite lustigt med tanke på att själva flaggan så vitt jag vet är vanlig, orörd svensk flagga. Det är alltså inte riktigt på samma nivå som Carl Johan De Geers klassiska "Skända flaggan". Men även stången kan alltså väcka känslor, och konstverket har faktiskt väckt så mycket anstöt att den blivit utsatt för sabotageförsök.
Det har också visat sig att ett liknande konstverk uppfördes på Island redan 2008 av Eva Ísleifsdóttir, då som en symbol för den stukade nationella självkänslan efter bankkraschen. Men några större protester lär inte hennes version ha framkallat bland islänningarna.
Bra konst väcker känslor, men det är en vanlig missuppfattning att konstnärer bör inrikta sig på att väcka positiva känslor. Inte minst är det en meningslös förväntning eftersom det är otroligt svårt att styra hur andras känslor ska påverkas. Samtidigt förvånas jag över att det är så många som väljer att tolka det här konstverket negativt.
Även om det skulle vara så att Mattias Norström faktiskt är ute efter att förnedra Sverige som vissa verkar tro, så är inte sabotage eller protester det starkaste vapnet. Med egen fantasi och tolkningar är det inte svårt att få den slokande flaggstången att symbolisera något positivt. Konst är som sagt upp till betraktaren att fylla med mening, och jag tycker att man lika gärna kan se det som en symbol för att man inte ska ge upp, utan kämpa på även när det känns tungt. En dag kanske den som går med huvudet böjt orkar räta på ryggen.
Andreas Eriksson