Andreas Eriksson minns en bortglömd tidningsikon: ”Tusentals svenskar har läst honom”

Foto: RICHARD DREW.

Foto: RICHARD DREW.

Foto: Foto: RICHARD DREW.

Kultur och Nöje2016-05-17 21:15
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är inte alla dödsfall som leder till en nyhetsnotis, även om det rör sig om personer som haft stor betydelse. Förra veckan gick Bengt Sahlberg bort, 83 år gammal, utan att det fått någon större uppmärksamhet i media. Ändå har tusentals svenskar läst, uppskattat, memorerat och rent av dyrkat hans skrivkonst.

Det var nämligen han som låg bakom texterna i Svenska Mad, senare kallad Mad. Han översatte och i vissa fall försvenskade de amerikanska originalartiklarna så de placerades i svenska miljöer med referenser till svenska förhållanden. Dessutom skrev han manus till många av de serier och specialare som producerades direkt för den svenska tidningen.

Svenska Mad formade flera generationer, och den förste redaktören Lasse O Månsson brukar få mycket av äran. Men Bengt Sahlberg var med från tidigt 1960-tal tills tidningen lades ner 1993 och låg bakom mycket mer av innehållet.

Han hittade på fågelplanschen med beskrivningar av de ordvitsiga fågelarterna dårfinken, birgerjarlskatan, glasstruten och stearingjusen. Och alla som känner till "Tomten" av Viktor Rydberg skrattade gott åt Bengt Sahlbergs parafras "Vanten" där den stackars hustomten lider av vinterkylan.

Jag upptäckte Mad precis strax innan nedläggningen. Under en kort och intensiv period slukade jag tidningen, skrev insändare (som publicerades) och köpte sedan på mig begagnade tidningar. När jag förstod att det var Bengt Sahlbergs ordvitsar och underfundiga formuleringar som fick mig att skratta lade jag hans namn på minnet. Idag skänker jag honom en tacksamhetens tanke.

Mad har återuppstått och lagts ner flera gånger sedan 1993, och ges idag ut i snygga nostalgiutgåvor som återtrycker tidningen kronologiskt från 1960 och framåt. Rekommenderas för den som vill återuppliva gamla minnen, eller för den som vill bli insatt i svensk kulturhistoria.

Andreas Eriksson

Foto: RICHARD DREW.
Foto: RICHARD DREW.