Sistnämnda innebär att du (äntligen!) slipper vifta och peka som en idiot med handkontrollerna i luften för att simulera svärdshugg.
Just det här eländiga viftandet var synonymt med Wii. Var och vartannat spel till konsolen byggde på att du skulle hytta med handkontrollerna upp och ner, fram och tillbaka, högt och lågt, för att simulera diverse rörelser i spelen. Att bara trycka på en knapp för att utföra ett kommando var passé – något som stenåldersmänniskorna som ägde en Playstation eller Xbox fick ägna sig åt. Nintendo marknadsförde sina ”motion sensor”-kontroller stenhårt, och visst, i enstaka titlar (av det mer lättsamma slaget) fungerade det. Titlar som byggde på kortvariga spelsessioner utan krav på precision, som ”Wii Sports” och ”Mario Party”.
I ”The Legend of Zelda: Skyward Sword” var viftandet inte lika exalterande. Visserligen behövde du inte göra alltför yviga gester med kontrollen för att Links svärdsarm skulle röra sig men i stridens hetta var det mer regel än undantag att det blev fel. Inte blev det mindre frustrerande när du förlorade signalen och behövde om-kalibrera handkontrollerna var 20:e minut.
Men även när Link svingade svärdet som han skulle var det inte speciellt roligt. Det kändes mest påklistrat. Jag har ett antal bestämda åsikter om smått och stort här i livet. En av dem är: Du ska inte bli svettig av att lira ”Zelda”. Det finns gott om andra aktiviteter för det syftet, som badminton eller steka korv på hög värme. Jag är väldigt bekväm när jag spelar; jag vill sitta tillbakalutad i soffan. Ska det prompt röras på sig är det (såklart) för att besöka badrummet, hämta dricka ur kylen eller öppna en ny chipspåse – inget annat. Som sig bör.
Av denna anledning blir ”The Legend of Zelda: Skyward Sword HD” till Switch en ny chans för oss lata vift-allergiker att uppleva och förhoppningsvis njuta av spelet. Jag gillar att vi får många Wii-konverteringar till Switch. Det får gärna komma fler. Eftersom Switch bygger på att du ska kunna spela bärbart så måste Wii-titlarna anpassas med kontrollmetoder som passar konsolen. Det vill säga; det ska gå att spela dem utan att du måste vifta med separata handkontroller. Mycket tacksamt.