Andreas Eriksson: Ordens betydelse i Black Lives Matter

Språkrådet presenterade nyligen en undersökning, som visar att betydelsen av orden ”knappt” och ”drygt” är på glid. Allt fler tror att betydelsen är motsatsen till vad ordböckerna anger, eller använder båda begreppen som om de skulle betyda ”nästan”.

Många hakar upp sig på själva begreppet "Black Liver Matter".

Många hakar upp sig på själva begreppet "Black Liver Matter".

Foto: Alberto Pezzali

Krönika2020-06-30 18:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Här vill jag nämna att ordboksbetydelsen är att ”drygt” betyder ”lite mer än” och ”knappt” betyder ”lite mindre än”. Men när jag för några år sedan upptäckte det här fenomenet blev det ett uppvaknande. Många situationer som blivit konstiga kunde förklaras med att jag pratat med någon som har haft en helt annan uppfattning om dessa vardagliga ord. Att inse det har underlättat mycket.

Många debatter blir idag lidande av att de inblandade tror att alla har samma uppfattning om vissa ord och begrepp, och därför tycker att det är så märkligt att någon kan tycka annorlunda. Ett exempel är slagordet ”Black Lives Matter” (ung. ”Svarta liv betyder något”, hädanefter förkortat BLM), som togs i bruk 2013, och helt otvetydigt syftade på att svarta amerikaners liv var i fara på grund av rasism. I en tid när svarta amerikaner kände sig förbisedda myntades detta begrepp för att såväl de själva och alla övriga skulle påminnas om att de inte är värdelösa, utan lika betydelsefulla som alla andra.

BLM är inte enbart ett slagord, utan även namnet på en organisation. Vissa kritiserar organisationen och dess metoder, men många har hakat upp sig på själva begreppet och bemöter detta med ”All Lives Matter” (ung. ”Alla liv betyder något”). Oavsett om detta uppstod av missförstånd eller illvilja, så ser man än idag många som borde veta bättre men som verkar helt övertygade om att orden handlar om att svartas liv ska vara mer värda än andras, och därför går till motangrepp istället för att stödja fullt förståeliga önskemål om lika värde och behandling.

Vissa tar det ett steg längre. I England hyrde en fotbollssupporter ett flygplan som flög runt med banderollen "White Lives Matter Burnley" under fotbollslaget Burnleys hemmamatch. I intervjuer förklarade han sitt tilltag med orden "Vi tyckte att det var viktigt att poängtera att även vita liv betyder något", som om någon påstått motsatsen.

I Sverige blev det stor uppståndelse när Alexander Bard tog sig an denna fras och twittrade (översatt): "Om svarta liv vill ha betydelse, så måste svarta liv skärpa sig, studera hårt, gå till jobbet, tjäna sina egna pengar istället för att vara beroende av välfärd, sluta ljuga, ta sig ur fängelset och bli hjältar istället för självutnämnda offer för världen att skratta åt."

Efter kritik upprepade Bard sedan samma meddelande, men om andra hudfärger: vita liv, gula liv, röda liv. Att inkludera flera hudtoner missar ändå poängen som är att det inte räcker med att studera, jobba och följa lagen om samhället dömer efter hudfärgen först. Individer har eget ansvar, men utbildning och arbete förhindrar inte rasism – och lika värde är inget människor måste göra sig förtjänt av.

Att vara outbildad, arbetslös, socialbidragstagare eller dömd innebär inte att vara betydelselös. Känner vi inte alla någon som annars skulle ha varit betydelselös enligt den vaga definitionen? Bard hade kunnat skippa färgskalan och fått berättigad kritik ändå.

Samhällsdebatten är komplicerad och består av många faktorer, men grunden för alla debatter är att ha samma syn på ordens betydelse. Att svarta människors liv betyder något säger alltså inte motsatsen om andra människors liv, och att stirra sig blind på den formuleringen tar fokus från orsakerna till att den uppstod.