Leif Åkesson.
Han började leda Kammarkören 1987, först tillsammans med Helena Lundberg. Men när hon gick på föräldraledighet tog han över ensam – något som skulle bli starten på en lång och oväntad resa.
– Jag hade aldrig tänkt bli körledare, jag ville ju sjunga. Men det var roligare än jag trodde. Plötsligt var det jag som fick bestämma hur musiken skulle låta. Det var tillfredsställande, säger Leif Åkesson.
Någon formell utbildning hade han inte. I stället började han plugga på egen hand – allt från slagteknik till barockens sångideal.
– Det var mycket att komma ikapp med, men också en frihet. Jag var inte bunden till någon kurslitteratur. Jag kunde ta reda på de senaste rönen, hur man sjöng på 1700-talet, hur olika kompositörer tänkte. Efter några år satt det i kroppen.
Leifs Åkessons ideal har alltid varit tydliga: körsång ska inte låta som körsång – utan som människor som sjunger tillsammans.
– Jag kom från en sånggruppstradition och ville att kören skulle sjunga som en liten grupp, även om vi var trettio personer. Det handlar om att lyssna på varandra. Den samklangen har alltid varit det viktigaste för mig.
Elin Belani och Leif Åkesson har många fina minnen från sångstunderna i sommarstugan.
Under årens lopp har han blandat visor, jazz och klassiskt – och utvecklat kören till något som blivit ett känt namn även utanför Skellefteås gränser. Under 2013 utsågs han till Årets körledare i Sverige. Men det han är mest stolt över är inte priserna.
– Det är att få ha varit med och utvecklat människor och musik tillsammans. Det är den verkliga belöningen.
Att det nu blir just Elin Belani – 35 år, kyrkomusiker och erfaren sångerska – som tar över, känns både symboliskt och naturligt.
– Det är jättekul. Hon har bättre förkunskaper än jag hade när jag började.
Elin Belani flyttade till Skellefteå för fyra år sedan.
För Elin Belani är det både ett hedersuppdrag och en stor utmaning.
– Det är väldigt stora skor att fylla. Men det känns roligt att få förtroendet, säger hon.
Elin Belani växte upp i Tumba utanför Stockholm, men har tillbringat många somrar i Skellefteå med sin musikaliska familj. Minnena av sångstunder i sommarstugan är starka – och avgörande.
– Vi sjöng alltid. Kvartettsång, stämsång. Leif, hans fru, mina föräldrar. Alla var med. Det var där grunden lades. Nästan alla barn som var med då sysslar med musik i dag.
Elin Belani.
Sedan fyra år tillbaka bor hon i Skellefteå, tillsammans med sin man och tre barn. Att ta över efter någon som varit en del av hennes liv sedan barnsben är både inspirerande och lärorikt.
– Han har ett otroligt gehör och har lärt mig mycket, kanske utan att han själv vet det. Även om min mamma är den som kanske lärt mig mest, då både hon och pappa också är dirigenter, har jag har alltid sett upp till Leif.
Trots det gemensamma arvet är Elin tydlig med att de är två olika personer.
– Jag har inte växt upp här. Jag har en annan bakgrund. Men jag delar Leifs kärlek till vokalgrupper och levande musik. Jag tror det blir en fin övergång, säger Elin Belani som inleder det nya uppdraget till hösten.
Leif Åkesson fyller 70 år senare i år.
Leif Åkesson själv kommer inte släppa musiken helt. Han fortsätter leda tre andra körer, bland annat Skellefteå manskör som just nu har en ny generationsväxling. Han berättar att han kommer sakna de människor han arbetat med i så många år.
– Jag har haft så många fantastiska stunder med dem. Men nu är det dags att andra tar över. Det känns bra.
Skellefteå kammarkör anordnar sin första spelning för hösten den 7 oktober i Anderstorp aula, tillsammans med musiktreorna i gymnasiet.