Det finns många spännande historier bakom byanamnen i Norsjö kommun.
I Bastuträsk och Norsjö var det releasefest för Ulf Lundströms nya bok om bebyggelsenamnen i Norsjö. Turnén fortsätter den 9 april med träffar i Kvarnåsen och Bjursele där Ulf presenterar boken, svarar på frågor om namnen och får tips på nya infallsvinklar. För det är inte alltid självklart vad namnen syftar på.
– Totalt har jag tagit med 120 byar. Flera av bebyggelserna som anlades under perioden 1730–1870 är numera försvunna. Förutom bynamn har jag även med en del i bygden kända namn på bydelar, fäbodar och gårdar, berättar Ulf Lundström.
Den rikt varierade faunan i Norsjöbygden syns i många ortsnamn. Det kan vara fågelnamn som Svansele, eller fiskbenämningar som Mörttjärn och däggdjursnamn som Bjurträsk.
– Det finns även namn på byar med insekter som grund, till exempel Maursele där man syftar till norsjöbondskans benämning på en myra, säger Ulf.
Floran finns också representerad bland bebyggelsenamnen, till exempel Björkliden och utnyttjandet av kulturlandskapet avspeglas i många namn. När det gäller byggnader nämner Ulf Bastuträsk där bastu då var en byggnad med eldstad för övernattning på utmarken.
Exempel på namn med fiskeredskap är Kattisträsk där katsa var en mjärde av spjälor. Fångstredskap finns också i många namn, till exempel Flakabacken där flaka var ett fågelgiller bestående av hopfogade små stockar med fälla, som ställdes upp på skogsstigar.
Ulf Lundström berättar om sin bok på Folkets hus i Bastuträsk
– Namn som innehåller folktrons väsen är till exempel Åmliden som kommer från umesamiska abmuo som betyder gestalt, mytiskt, berättar Ulf.
Bebyggelser som tidigare varit fäbodvallar är till exempel Bodan, som även kallades Brännbergsfäbodarna. Ett namn som syftar på färdvägar och kommunikationer är Morken där morka i norsjöbondskan har betydelsen fast mark mellan två sjöar.
Bebyggelse där det ingår soldatnamn finns det också, till exempel Kusfors av Kuse i Yttervik. Och nybyggarens förnamn i bebyggelser som Ulriksdal finns det gott om liksom där efternamnet gett bebyggelsen ett namn, som i Almlund av Alm.
Bastuträsk by är en av kommunens äldsta byar.
Det finns också i kommunen så kallade uppkallelsenamn som Bomarsund, vid Lillholmträsk, som fått sitt namn från en fästning på Åland.
Boken har kommit till efter ett initiativ av Lars Israelsson, Bastuträsk samhällsråd. Han fanns också med på releasefesten.
– I sommar ska jag och min fru Patricia åka runt i kommunen och besöka varje plats som finns med i boken. Det ska bli riktigt roligt, säger han.
"Totalt har jag tagit med 120 byar. Flera av bebyggelserna som anlades under perioden 1730–1870 är numera försvunna", säger Ulf Lundström.
Lars Israelsson, som även är kommunfullmäktiges ordförande i Norsjö, har också sett att alla ledamöter i fullmäktige fått ett exemplar av boken.
Ulf Lundström har skrivit större delen av texten medan de samiska avsnitten har författats av Olavi Korhonen och Björn Lundqvist vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.
– Utan Olavi och Björn hade inte de samiska namnen kunnat identifieras och tolkas, konstaterar Ulf Lundström.
Byahuset i Raggsjö.
Föreningen Norsjöbygdens berättare, med Nils-Erik Westermark och Erik Grahn i spetsen, har sett till att boken kunnat finansieras med stöd från Alla tiders Norsjö, Skellefteå museum och Västerbottens norra fornminnesförenings fond
Turnén med Ulf Lundström arrangeras av Norsjöbygden berättare i samarbete med Alla tiders Norsjö, ABF mitt i Lappland, Bastuträsk samhällsråd och Norsjö bibliotek.
Ulf Lundströms nästa bok kommer att handla om bebyggelsen i Jörns socken.
– Jag har i stort manuset klar till den så till hösten hoppas jag kunna ge ut den boken, avslutar han.