Titta lite högre upp, till vänster. Där är myran. Reportaget om insektshotell publicerades den 11 juli.
Vem har tagit den här amatörmässiga bilden? Jo, det är ju jag. Inte är den särskilt bra, men det var ändå den som ledde fram till att fotografen Jeanette Lövgren och jag besökte Göran Eklund i somras för att titta på hans insektshotell i Falmarksforsen. Där gick vi omkring och lyssnade på vildbina som surrade i hallonbuskarna och hade det hur mysigt som helst.
Myran som inspirerade fångades på bild på mitt eget insektshotell. Det som var så intressant med den var kroppshållningen. Titta ordentligt. Visst ser det ut som om myran lutar sig mot framtassarna (framtassarna?), tittar in i röret och ropar: ”Hallå! Bor det någon här?”
Länge gick jag omkring och undrade om hen (visst finns det både hanmyror och honmyror va?) någonsin fick något svar inifrån mörkret. Hur jag än försökte kika i bamburören så lyckades i alla fall inte jag få syn på någon alls. Förutom en vilsen larv en gång som kröp omkring på utsidan.
Mitt insektshotell var och förblev troligen helt obebott hela sommaren. Därför var det så spännande att träffa Göran och höra vad han tyckte om att vara ansvarig för flera hotell samtidigt. Var det väldigt jobbigt att hålla reda på alla bevingade gäster som flög ut och in?
Det var det inte, för han hade knappt sett till några hotellgäster alls. Trots det var det ändå tjockt med flygande pollinatörer i hans trädgård. Så därför hade Göran också börjat fundera i samma banor som jag, det vill säga om insekts- och bihotells nytta. Är det verkligen någon som vill bo i dem?
Frågan blev inte helt hängande i luften. Fick även prata med en forskare i Umeå och kontentan av det mobilsamtalet var att vi inte vet än - alltså vi människor (rätt typiskt oss, sådär verkar det ju vara hela tiden).
Troligen har ovan nämnda myra mycket bättre koll på det här. Men innan jag hann fråga hade hen hunnit sticka till stacken. Det är ändå där myror trivs allra bäst. Hotell är nog inte deras grej.