Theodor Ekenstedt: Theos teser: Här går gränsen

Kära A-människa,

Ve & fasa. Nu är den här igen. Kraniet i den puritanska tavlan som är mitt liv. Å, du milde. Å, du barmhärtige. Jag tror jag drar något gammalt över mig & återkommer i morgon – eller dagen därpå!

För den här dagen vill bara visa mig rädsla i en handfull damm.

Vila i frid, ungdom. Vila i frid, tiden då man kunde ha shorts & Converse i november med ett par stickade benvärmare däremellan utan minsta tanke på morgondagen eller begynnelsen till halsfluss i svaljet.

Vila i frid, ambitioner & nyckfullhet. Varför så nedstämd? Kan jag inte svara på. Kanske ska vi alla påminnas om vår dödlighet. Memento mori.

Nåväl, jag ska sluta med detta pretentiösa dravel. Du vet mycket väl vad jag pratar om.

I dag, den 2 augusti 2014 – som du är väl medveten om, tusen tack för tårtan – fyller jag 27 år.

Inför vittnens närvaro vill jag härmed förkunna att det är över. Ungdomen är över.

Fixerad vid livet & döden? Aldrig tänkt på det. Men du minns kanske ett par raderjag skrev dig för drygt fyra år sedan. 2010. Var blott 22 år.

Jag citerar mig själv:

”Principen är enkel, men svår att förklara. Året mellan ett år & två år varar lika länge som åren mellan 40 & 80, eftersom det är det dubbla av de dagar du redan levt. Två år för en 40-åring är lika långa som ett år för en 20-åring.

Så vilket år är brytningspunkten när du är närmare 40 än 20?

1/20=0,05 & 1/40=0,025. X är brytningsåret. Alltså är 1/X=0,075/2, vilket ger X=1/0,0375. Alltså är X=26,6. Vilket översatt till år är 26 år & åtta månader.

Så. När man är 26 år & åtta månader är man närmare 40 än 20. Jag har alltså ganska precis fyra år kvar innan jag måste börja skämmas för unga saker.”

Slut på citat & gissa om tiden är förbi? Svaret är ja, det är den.

I samma rader lämnar jag ett tips till mig själv – insåg jag redan då att även jag skulle åldras? – men tipset är inget alltför upphetsande.

”För alla er som vandrar på andra sidan 26 år & åtta månader – var varnade. Fyrnollan är på väg i en hiskelig fart.

Det finns förvisso en räddning. Ha tråkigt. För enligt samma principer om tidsuppfattning spelar även sinnesstämningen stor roll. Tiden går snabbare när man har roligt. Alltså ska man ha tråkigt. Skaffa ett riktigt ostimulerande jobb & spendera fritiden på en stol framför en vägg.

Tyvärr finns det ingen sysselsättning som är så tråkig att man färdas tillbaka i tiden.”

Uppmuntrande värre. Men tänk inte på mig. Sådana här världsliga funderingar har väl du aldrig haft tid att älta.

Från en dödlig till en annan,

T.E.

När man fyller 40 är man lika nära 80 som 20.