STOCKHOLM 20131003 På kontoret. En man med armarna runt nacken tar det lugnt på sin arbetsplats. Foto: Fredrik Sandberg / TT / Kod 10180
Det finns få saker jag beundrar så mycket som människor som gör rätt för sig. Begreppet är fantastiskt då det kan innefatta allt mellan himmel och jord. Man kan göra rätt för sig genom att färdigställa det där exceldokumentet på jobbet eller genom att skrapa bort de fasttorkade degresterna på bakbordet. Att göra rätt för sig är klasslöst, något alla kan göra. Just därför blir det också svårt att mäta. Något som däremot är betydligt lättare att sätta fingret på är när någon är uppenbart lat. Finns det något mindre attraktivt och statussänkande än slappa människor? Även denna egenskap sträcker sig över hela samhällsskalan.
Det förekommer säkert att vi alla från och till är människor som drar oss för att ställa upp, ta i med hårdhandskarna eller lägga om agendan och om jag tänker efter så kan jag bara peka ut en handfull personer i min omgivning som är genuint rejäla. I stunder av stress och överbelastning sticker de här människorna ut med sitt lugn och sin förmåga att få saker gjorda.
Det borde gå att testa människors nivå av rejälhet. Tänk så många saker som skulle effektiviseras runt omkring oss! Tänk alla skitprogram på tv som vi skulle slippa och antalet besparade skattekronor från icke genomförda politiska studieresor som vi skulle få in. Jag är väl medveten om att världen sällan är svart eller vit, men helt ärligt så tycker jag att den skulle behöva vara det ibland. ”Ska du ha den där sista snitten, ja eller nej?” ”Nähä, då slänger jag den.” Alla dessa tjafsiga arbetsskygga människor, alla dessa snittar som ligger på inplastade fat i kylen. Jag har fått lära mig att alla kan göra rätt för sig så länge man gör något väl. På något sätt är det en väldigt befriande filosofi. Jag hoppas att jag kan tillskriva mig titeln rejäl en vacker dag. Till dess håller jag mitt kylskåp fritt från rester.
Micaela Molin
Alla dessa tjafsiga arbetsskygga människor.