Tänk på nå´t surt, tänk på filmjölk.
Det börjar så försynt och sedan blir det bara värre. Rusar till apoteket för att köpa något som kan få eländet att försvinna. En dam i vit rock förstår precis var skon klämmer: ”Känns det som om du skulle vilja riva runt med en rotborste därnere?”, undrar hon.
Precis så känns det och tack och lov är underlivet och alla dess nycker inte längre något tabubelagt. Man kan prata öppet med en trevlig apoteksmänniska som har precis samma problem och som kan tipsa om så kallade vagitorer som man helt enkelt stoppar in. De där vagitorerna ska göra att klådan dämpas. För antagligen är det svamp eller torra slemhinnor (typisk åldersgrej) eller både och som jag har fått och då kan det klia nåt infernaliskt, säger damen i vitt.
Vagitorerna är väl okej, men helt hundra är de inte. Provar en sort med östrogen också, men det är samma sak med dem – klådan upphör till 90 procent, men de allra envisaste 10 procenten är kvar. Och det här med att tanter kliar sig i skrevet offentligt, det ses inte med blida ögon av omgivningen. Är inte riktigt socialt accepterat, om jag säger så.
Det är i sådana lägen som gamla huskurer gör sig påminda, för vad var det jag hörde någon gång på 70-talet: Visst var det väl nåt om filmjölk, att fil skapar en surare miljö (just det, surfitta. Ha-Ha! Kul!) som gör att svampen inte trivs därinne bland slemhinnorna och inte på utsidan heller.
Filmjölk har jag ju hemma i kylen så det är bara att smörja in några droppar och avvakta resultatet. Och det låter minsann inte vänta på sig. Det svalkar skönt och känns genast lite bättre och efter några dagars behandling morgon och kväll är det mesta av den envisa klådan borta.
Nu undrar ni förstås vad det ska vara för slags fil. Mejerihyllorna dignar ju under en uppsjö av sorter och går det lika bra med yoghurt?
Absolut, yoghurt funkar fint. Med eller utan laktos har ingen betydelse (har testat båda). Fast alla de här varianterna med frukt och bär och en massa onödigt socker går bort. Ska fittan bli sådär riktigt härligt sur, då ska det vara naturellt.
Mitt i glädjeyran över detta underverk finns det bara en sak som oroar mig: Vart jag än beger mig i världen så måste filet följa med på resan. Kan bli ett bekymmer i tull och säkerhetskontroll, men om jag bara håller mig inom landets gränser och undviker att flyga så ska det säkert ordna sig.
”Känns det som om du skulle vilja riva runt med en rotborste därnere?”