Inte ett moln, så långt ögat kan nå, och ingen nyhetstorka på flera dar. Den politiska världskartan ritas slumpmässigt om i princip varje vecka. Ibland över en enda natts Twittrande. Vi serveras nyheter som, om det hade varit ett manus till en ny version av TV-serien Vita Huset, skulle vara mycket underhållande. I nuläget inger det bara stor oro. Sentensen om att verkligheten alltid överträffar dikten har aldrig varit sannare.
Men värmen ställer också till med bekymmer. Grundvattennivåerna sjunker drastiskt och skogsbränder rasar på flera ställen i landet. Våra bönder riskerar att stå utan foder och börjar se nödslakt i vinter som den enda möjligheten.
Almedalsveckan är överstökad och i år hamnade de politiska sakfrågorna på skuggsidan. Rätten att uttrycka sina nationalistiska åsikter lyckades dominera marknadsplatsen, vilket lämnade en sur eftersmak av övergrepp och stöveltramp efter sig.
Andra iögonfallande rubriker i sommar har handlat om VM-fotbollen. Spekulationerna över vinster och förluster har varit oändliga och spelarnas skador har diskuterats in i minsta muskelfäste. Äventyret är över och nog känner jag en viss stolthet över att vi har ett svenskt landslag bland världens åtta bästa.
”Sommar, sommar och sol, havet och vinden och doft av kaprifol”. Sven-Ingvars slagdänga spelar upp i mitt melodiminne på vägen ut efter morgontidningen. Havet är visserligen långt borta men Malån duger bra som ersättning. Någon doft av kaprifol känner jag inte, men våra pallkragar är fulla med kryddväxter där basilikan doftar allra bäst.
En soldränkt sommar har vi fått som en skänk från ovan, och nu återstår bara att för allas bästa önska oss samma mängd stänk från ovan.
Christina Ohlsson
”Sentensen om att verkligheten alltid överträffar dikten har aldrig varit sannare.”