Karriärcoachens logg: Del 67.
1989. Det känns som en evighet sedan och är kanske det också.
Det var året då Salvador Dali dog, Berlinmuren föll och Harry Potterskådisen Daniel Radcliffe föddes. I Sverige hade Svullo en hit med ”För fet” och Magnum introducerades på glasskartan. Jag var gänglig, enkelspårig och saknade förutsättningar för mustasch.
Det var också året då Cirkelligan rände runt och över Borgafjäll i någon slags mandomsprov. Det var den första fjällresan och få av oss hade, eller ville erkänna att vi inte hade, koll på läget. Med en fjällkarta, som närmast kan liknas med OKs bilkarta, i handen blev vi avsläppta av flyget på fjälltoppen för att fiska oss ner till samhället. Vandringen inleddes och efter att ha irrat runt länge nog får vi till sist syn på bron. ”Där är den! Där är bron!” Glädjen visste inga gränser och med lättade fjät flöt vi nerför bergssidan till brofästet. Det bör nämnas i sammanhanget att någon bro skulle inte finnas på vår väg tillbaka. Detta var bara början av en serie liknande händelser under resan som medförde att väldigt många mil med alltför tung packning avverkades och fisketimmarna blev färre än planerat. Vår färdväg gick ofta i just cirklar, därav namnet.
Efter detta spreds vi för vinden för att leka våra liv. Vi har bildat familjer, bott i olika städer, skaffat fler och nya umgängen som lotsat oss längre ut på våra egna grenar. Slumpen samlar oss alla fyra för första gången på drygt tjugofem år när vi firar en vän som fötts för länge, länge sedan. Var det umgänget? Drycken? Kanske var det längtan efter att få irra runt och ta felaktiga beslut som var avgörande - men i sommar uppmärksammas 29-årsminnet av detta äventyr medelst en vandring med originalkvartetten. Att 2018 gå lätt packad och med gps känns givet.
Stefan Berg