Foto: HENRIK MONTGOMERY / TT.
Har du någon gång valt att tillfälligt leva i förnekelse? Det är nog inte så ovanligt.
Det är faktiskt ett av de sätt min pappa löst problem på. Men det är någonting vi i familjen inte har märkt förrän ganska nyligen.
När mamma vårstädade i källaren för något år hittade hon något som så bekant ut i en av garderoberna. Där låg en kartongen till ett fint fat från Kosta Boda, som mamma tycker om. Nyfiket plockar hon fram kartongen och till hennes stora förvåning ligger fatet där i, krossat i bitar.
Hon vandrar besviken upp för trappen, men stannar tvärt då hon kommer in i matrummet. På matbordet står ett likadant fat, prydligt uppställt, helt och utan en repa.
Mamma tittar från de krossade bitarna i kartongen upp på fatet på matbordet och tillbaka igen.
Hon försöker få ihop varför vi har två exakt likadana fat hemma, ett i bitar och ett helt. Sedan klickar det, och hon söker genast upp pappa som sitter i uterummet och läser. Han sneglar upp, ser det krossade fatet och inser att han är påkommen.
Pappa har alltså råkat slå sönder fatet och som lösning på problemet snabbt köpt ett nytt, för då har det nämligen aldrig hänt, enligt pappa. Synd bara att han inte gjorde sig av med bevismaterialet. Då hade han säkert kommit undan med det hela.
Det roliga är att vi trodde det var en engångsgrej. För inte så länge sedan satt mamma och pappa i uterummet och drack ett glas vin. Pappa snurrar vinet i sitt vackra glas, en gåva från några bekanta, och säger till mamma ”Fina glas det här, väldigt dyra dock.”
Hur kommer det sig att pappa har koll på priset på en gåva? Efter en lång tystnad och en intensiv blick från mamma frågar hon ”När gick de sönder?” Han viker sig och berättar sanningen.
Men jag tror pappa har lärt sig av sina läxor nu och är redo att bättra sig. Från och med nu kommer han förmodligen vara jättenoga med att röja bevis.
William Johansson
Synd bara att han inte gjorde sig av med alla bevis.