Jag träffade på en läsare här om dagen som läst mina krönikor sedan jag började för ett par år sedan. Hon sa att sättet jag skriver på verkligen har förändrats, hur det gått från att centralt handla om kärlek i alla dess nyanser till att handla mer om framtidsvisioner, vardagspepp och uppmuntran till att våga leva livet utanför sin comfort zone.
Detta fick mig att inse resan jag gjort som individ under de senaste åren, en resa jag tror de flesta gör allt eftersom de växer upp. En av de hårdaste och viktigaste läxorna jag lärt mig i livet är att ens liv faktiskt inte cirkulerar runt en enda person. Att släppa taget kommer inte bli din undergång och världen är så mycket större än vad du trodde att den var.
När objektet för all din uppmärksamhet är ute ur bilden så öppnas ögonen och du kan se tydligare än någonsin. Jag riktar mig mot alla tonåringar som just nu går igenom samma saker som jag gått igenom, till alla er naiva och hopplöst förälskade som hjärntvättats en liten nypa av alla dessa hollywoodrullar. Jag riktar mig mot alla er yngre som kanske nyss fått ert första lilla permanenta ärr i hjärtat. Ni kommer resa på er och se världen på ett helt annorlunda sätt snart. Inte idag, men snart. Att resa utanför Sveriges gränser är att rekommendera från min sida. Ju större du inser att världen är, desto mer inser du hur fånigt det var att satsa all din livsenergi på en och samma individ. Även när kärleken är som bäst så ska man aldrig glömma bort sig själv och sina drömmar. Idag märker jag inte av mina små ärr längre, jag är för upptagen med att skratta med mina vänner och umgås med min fina familj. Du behöver inte alltid en speciell person för att vara lycklig. Ibland fulländar livet sig självt, kom ihåg det.
Jasmine Said
Idag märker jag inte av mina små ärr längre.