Få saker får mig så arg som dessa nättroll och näthatare.
Och de är precis överallt. De kan vara den du minst anar. Men generellt är näthataren är en medelålders man - som kan tillhöra vilken samhällsklass som helt. Och varför är majoriteten av näthatarna män?
Vi alla är rädda att prata problem eftersom det kan ge näthatarna ännu mer vatten på sina kvarnar och kanske är vi rädda att de ger sig på just oss.
Det känner jag också, men ändå känner jag att det är så viktigt att uppmärksamma. Det finns skribenter som därför inte vågar skriva vad de tycker. En del nättroll har lite humor, som när jag hyllade min älskade mamma, tyckte någon att jag skulle klippa navelsträngen.
Tro mig, hade jag haft den kvar hade vi haft ett stort problem. Men visst det gick att skratta åt.
När jag skrev om cancer fick jag kommentaren om att kvinnor klagar för ofta, och att det var bättre förr. Än i dag förstår jag inte den vidriga kommentaren.
På internationella kvinnodagen blev jag riktigt arg, en dag då vi ska uppmärksamma starka kvinnor eller bara kvinnor som de är. Och då näthatades det för fullt, att vi som firar den dagen är manshatare. Vilken logik är det?
Och logik är just vad många av näthatarna saknar.
Hur kan man säga att en våldtagen feminist är en bra feminist, och att än en bättre feminist är en styckad feminist? Att kallas hora, slyna och hotas med våldtäkt är inte ovanligt. Och 72 procent av de som drabbas av näthat är kvinnor och råkar kvinnan ha ett annat ursprung än det svenskt, drabbas hon än hårdare.
Hur ska vi lösa detta? Vi måste börja arbeta tillsammans, inse att detta är ett samhällsproblem, inte göra det möjligt för näthatarna att kommentera anonymt, ta anmälningar om näthat på allvar, lära varandra vett och etikett på nätet och våga säga ifrån om vi ser något som inte är okej.
Alexandra Andersson
Att kallas hora, slyna och hotas med våldtäkt är inte ovanligt.